Biblioteksdagarna 2022 avslutades med ett litteratursamtal mellan moderator Linda Zachrison och historikern och författaren Geoffrey Roberts om hans nya bok ”Stalin’s Library: A Dictator and His Books”.
I Geoffrey Roberts nya bok ”Stalin’s Library” beskrivs bland annat vad Stalin läste och vem han var, men den handlar också om Stalins bibliotekarie.
– Hennes roll är viktig eftersom det bland annat gav honom en identitet. Tack vare henne överlevde 7000 böcker eftersom utan henne skulle de inte ha funnits kvar, berättar Roberts.
Roberts berättade att Stalin kan betraktas som intellektuell: han ägde omkring 7000 böcker och kommenterade flitigt i böckernas marginaler. Redan i barndomen lär han ha varit en flitig läsare, men förutom att läsandet var viktigt för honom på ett personligt plan var det även viktigt på ett politiskt plan, sa Geoffrey Roberts.
– Bolsjevikerna försökte revolutionera den mänskliga naturen, människors tänkande. Ett sätt att göra det är genom en läsningens revolution. Bolsjevikerna ville kontrollera vad folk läste genom att censurera, kontrollera förlag och kontrollera bibliotek.
Som historiker har Geoffrey Roberts tidigare forskat om Stalin, och med sitt nya verk ville han förstå hur Stalin kunde vara intellektuell samtidigt som han var en grym diktator.
– För att förstå Stalin som diktator måste man förstå Stalin som intellektuell, menar Roberts.
”Stalin’s Library” är ett resultat av ett långtgående arbete som har pågått under 50 år enligt Roberts. I boken har Roberts grundligt undersökt Stalins bibliotek och bakgrund, men har även väckt tankar kring Roberts egna intellektuella bakgrund som tidigare politisk aktivist och anti-Stalinist.
Det som överraskade Roberts mest under sin forskning är hur lika Stalins marginalanteckningar var i jämförelse med hans egna anteckningar med understrykningar så väl som verbala kommentarer som ”ha, ha”.
Linda Zachrison ställde därefter frågan: hur påverkade ditt långa arbete med boken dig själv?
– Man får en viss sorts sympati för Stalin, och det måste man vara försiktig med. Jag är fortfarande mycket kritisk till Stalin, men vissa kvalitéer hos honom sympatiserar jag numera med.
Utöver facklitteratur ägde Stalin även en hel del skönlitteratur; Geoffrey Roberts berättade hur Stalin främst tyckte om socialistisk realism, och inte uppskattade författaren Fjodor Dostojevkijs påverkan på det ryska folket eftersom han inte höll med om Dostojevskijs politiska åsikter.
Slutligen lyfte Linda Zachrison frågan om hur Geoffrey Roberts betraktar Vladimir Putin i relation till sin forskning.
– Jag skulle inte säga att Putin är intellektuell, även om han alltid citerar litteratur. Underskatta inte kraften som finns i ord, hos bibliotek och hos bibliotekarier.
Samtalet hölls på engelska.
