Hur hänger Wikipedia ihop med bibliotekets roll i samhället? Frågan ställs i den aktuella rapporten ”Fri kunskap för alla?” som initierats av Malin Klintholm, biblioteksutvecklare på Region Sörmland och medlem i Svensk biblioteksförening.

Rapporten, skriven av Karolina Andersdotter, är en kunskapsöversikt över bibliotek och Wikipedia. Läs rapporten här, länk öppnas i ny flik. Rapporten är även underlag till en kommande digital föreläsning om ämnet, mer om föreläsningen här.

Hur kan Wikipedia vara ett verktyg för bibliotekens demokratiska uppdrag?
– För mig är det tydligt att Wikipedia och bibliotek delar samma mål – att göra kunskap tillgänglig för fler. Biblioteken är precis som Wikipedia viktiga platser där människor får tillgång till kunskap. I vårt arbete utforskar vi hur bibliotek och Wikipedia tillsammans kan göra kunskap mer tillgänglig och användbar. Det vi har sett är att Wikipedia är ett sätt för biblioteken att arbeta med digital delaktighet och inkludering, och att hjälpa människor att förstå hur man navigerar i information på internet. Genom att delta på Wikipedia kan bibliotekarier spela en viktig roll i att främja öppen kunskap och göra information mer tillgänglig för alla på internet. Det är ett spännande sätt att vara med och forma den digitala kunskapsvärlden, säger Klintholm.

På frågan om hur Wikipedia kan verka inspirerande för bibliotekens framtida kunskapsorganisering svarar Klintholm med ett citat från Linda Hellberg, moderator för den kommande föreläsningen och bibliotekarie på Katrineholms bibliotek: ”Något som var en ögonöppnare för mig i den här kunskapsöversikten är tanken på hur Wikipedia kan vara en förebild för exempelvis bibliotekskataloger när det gäller transparens för redigering av metadata över tid”.

– Wikipedia är en plattform där människor från hela världen samarbetar för att dela kunskap. Jag tänker precis som Linda att det finns många saker som bibliotek kan inspireras från av Wikipedias modell, säger Klintholm.

Några exempel på hur biblioteken kan inspireras är att de kan bli mer öppna när det gäller att dela kunskapsresurser, inte minst genom att öppna upp databaser eller att samarbeta med användargrupper. Wikipedia är användardrivet och det, menar Klintholm, är bra för bibliotek att fokusera mer på att uppfylla användarnas behov, särskilt gällande tillgång till och organisering av kunskap.

– Jag tror att bibliotek kan låta sig inspireras att förbättra sina egna digitala plattformar och gränssnitt för att göra det enklare för användare att hitta och använda bibliotekets resurser, säger Klintholm.

Wikipedia använder öppna licenser som tillåter delning och återanvändning av innehåll. Bibliotek kan överväga att använda liknande licensieringsmodeller för sina egna digitala samlingar, menar Klintholm.

– Jag tror att det finns mycket att lära från Wikipedia när det gäller att göra kunskap mer tillgänglig och användbar, och bibliotek kan dra nytta av dessa idéer för att förbättra sina egna tjänster och samarbeten med sina användare, svarar Klintholm.

Underrepresenterade grupper gällande redaktörskap på Wikipedia är bland annat kvinnor och hbtqi-personer, enligt er rapport. Hur kan biblioteken förhålla sig till detta?
– Bibliotek kan på olika sätt uppmuntra och välkomna personer från underrepresenterade grupper att delta i redigeringsprocessen på Wikipedia. Det kan handla om att skapa både fysiska och digitala rum där dessa grupper känner sig välkomna och trygga. Vi har anordnat workshops, skrivstugor och evenemang som är inriktade på att öka representationen, säger Klintholm.

Genom att aktivt sträva efter att inkludera fler kvinnor och hbtqi-personer som redaktörer på Wikipedia, kan bibliotek bidra till att göra plattformen mer inkluderande och rättvis, enligt Klintholm.

– Wikipedia har också många språkversioner, och det är intressant att tänka på hur det påverkar mindre språk och nationella minoritetsspråk. Det handlar om hur bibliotek kan hjälpa nationella minoriteter och de som talar andra språk än svenska att vara mer representerade. Det kan bidra till att spegla den bredd och mångfald av kunskap som finns på ett mer rättvist sätt. Jag ser det som en dubbel vinst – detta gagnar inte bara Wikipedia som en digital kunskapsplattform, utan har även positiva samhällseffekter. Genom att främja en mer rättvis och inkluderande delning av kunskap, arbetar vi aktivt för att skapa ett mer mångfacetterat och jämlikt samhälle, säger Klintholm.

Har du några tips till bibliotekarier som vill börja arbeta mer med Wikipedia?
– Först och främst, det mest grundläggande tipset: var inte rädd att göra misstag. Wikipedia är en plattform som drivs av en gemenskap, och du ska komma ihåg att det alltid finns andra användare som kan stötta dig genom att korrigera och förbättra ditt arbete. Så ta det lugnt och våga kasta dig in i att bidra. Det är bra att börja med att utforska plattformen. Det finns sidor på Wikipedia som beskriver hur det fungerar, inklusive redigeringsverktygen, principerna och riktlinjerna, säger Klintholm.

Ett bra ställe att börja redigera, menar hon, är att fokusera på att förbättra kvaliteten på källor och referenser.

– Det handlar om att se till att informationen är korrekt källhänvisad och att använda pålitliga källor, något som bibliotekarie definitivt kan. Jag rekommenderar även att gå in på Digiteket, där finns både kurser och artiklar för dig som vill komma igång. Jag kan också tipsa om att ta kontakt/stöd av andra bibliotekarier som arbetar med Wikipedia. Det går jättebra att höra av sig till oss på Biblioteksutveckling Sörmland.