Marie Löf, fil. dr., miljövetare och ekotoxikolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum är en av våra talare på årets Forskardag. Under konferensen kommer hon bland annat att prata om den forskning som bedrivs vid Östersjöcentrum och hur sättet de arbetar på kan bidra till att sprida forskningens resultat till beslutsfattarna och samhället.
– Östersjön har ett antal stora miljöutmaningar, som övergödning, överfiske och föroreningar av farliga ämnen. Flera personer inom och utanför universitetsvärlden – alla med ett starkt engagemang för Östersjön – kände att det krävdes nya lösningar för ett friskare hav. En del i problematiken är att den kunskap som finns bland forskare inte används och kommer till nytta utanför universiteten. Därför bildades Östersjöcentrum vid Stockholms universitet och arbetssättet Baltic Eye. Här samarbetar forskare, omvärldsanalytiker och kommunikatörer för att föra ut forskning till beslutsfattare och andra som behöver den. Målet är att verka för bättre beslut och en bättre förvaltning av Östersjön. Vi både sammanställer befintlig forskning och bedriver ny forskning inom våra fokusområden och identifierar processer på olika politiska nivåer där kunskapen behövs. Vi har gjort en forskningsstudie och utvärderat det här arbetssättet genom interna intervjuer, säger Marie.
Varför forska om just forskningskommunikation och forskningens användande?
– Det är ett spännande område! Det finns inte så många initiativ som liknar vårt arbetssätt Baltic Eye. När vi startade 2014 hade vi visioner om vad vi ville uppnå men vi saknade inspirationskällor i form av andra organisationer att dra lärdom från. Det är inte heller vanligt att det görs utvärderingar av gränsöverskridande och kunskapsspridande organisationer och ännu mer ovanligt att utvärderingarna publiceras och blir allmänt tillgängliga, säger Marie.
Varför är det ett angeläget ämne att forska om?
– Det är viktigt att utvärdera vad som fungerat bra och vad vi kunde ha gjort ännu bättre, med facit i hand. Genom att göra det i form av forskning tillsammans med experter inom detta område kan vi bidra till det här forskningsfältet med våra erfarenheter och kunskaper, så att andra kan dra nytta av det vi lärt oss. Vi vill bidra till att öka kunskapsutbytet mellan forskning, beslutsfattare och utförare genom att beskriva ett framgångsrikt exempel. Vi som skrivit studien och alla vi som arbetar med arbetssättet Baltic Eye tycker att det är jätteviktigt att forskare engagerar sig och kommunicerar sin forskning och därigenom bidrar till en hållbar utveckling, fortsätter Marie.
Hur kan din forskning appliceras på bibliotekssektorn?
– Bibliotekens roll är att tillhandahålla och sprida kunskap och information. Jag ser vår forskning som en kompletterande pusselbit. Jag tycker att det är jätteviktigt att forskare engagerar sig i samhällsdebatten och även tar kontakt med beslutsfattare och på så sätt gör kunskapen tillgänglig. Men det kan vara svårt och kännas som ett stort steg att ta för den enskilda forskaren. För de flesta forskare är det heller inget som premieras av ens arbetsplats. Vi har visat att vårt arbetssätt Baltic Eye, där vi har ett nära samarbete mellan forskare och kommunikatörer samt den för universitetet nya tjänstebeskrivningen omvärldsbevakare, leder till att forskare faktiskt vågar ta det steget och att kommunikationen sker på ett effektivt sätt.
Varför ska man komma och lyssna på just din föreläsning?
– Jag kommer att ge en personlig betraktelse utifrån ett unikt projekt och berätta hur vi kan göra konkret skillnad genom att se till att forskningens resultat används i beslutsfattande. Jag hoppas att det blir ett inspirerande exempel på hur vi alla kan göra något för att bidra till en mer hållbar utveckling.
Vad vill du att deltagarna ska ta med sig efter att ha lyssnat på dig?
– Åtgärder har effekt! Miljötillståndet i Östersjön blir bättre om vi vidtar rätt åtgärder och har tålamod. Det visar till exempel arbetet med vissa farliga ämnen som förbjudits och begränsats under 1970- och 1980-talen och även arbetet med att minska tillförseln av övergödande ämnen från land. Forskningens kunskaper är viktiga för att fatta beslut om rätt åtgärder. Det finns många forskare som vill bidra med sin kunskap och det finns beslutsfattare som vill ha den och behöver den. Vi har provat ett nytt sätt att sammanföra forskare och beslutsfattare och vi har visat i en utvärdering att det är framgångsrikt.
Foto: Niklas Björling/SU
