Ulrika Centerwall är medlem i Svensk biblioteksförening och universitetsadjunkt på institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I hennes nya avhandling ”Att ta plats och göra skillnad” visar hon bland annat hur de bibliotekarier som är särskilt framgångsrika gör.
Ulrika Centerwall har intervjuat 30 skolbibliotekarier vid skolbibliotek som fått utmärkelser för sitt arbete. Hennes resultat handlar dels om hur professionen kan arbeta för att utveckla framgångsrika skolbibliotek, dels om vilka omgivande förutsättningar som krävs för att sådant arbete ska vara möjligt.
Hur känns det att vara färdig filosofie doktor?
– Jag är glad, lättad och väldigt trött. Jag har ett par texter som ska avslutas nu i vår men sedan ska det bli skönt att gå på semester innan den fullspäckade hösten (och valrörelsen) drar igång.
Förutom att du är forskare, är du även aktiv som politiker. Fanns det några svårigheter i balansgången mellan de båda rollerna?
– Ja, det har varit just en balansgång många gånger. Som forskare kan jag tala för skolbibliotekens betydelse för elevers lärande och skolans övriga pedagogiska verksamheter och slipper försöka lösa varifrån pengarna till att satsa på skolbibliotek ska tas. Politiskt råder ju en enighet om alla elevers rätt till skolbibliotek, men inte om hur vi tar oss dit.
Berätta om avhandlingens titel: ”Att ta plats och göra skillnad”. Varför valde du den?
– Titeln är vald för att spegla mina resultat på frågan om hur skolbibliotekarier arbetar för att skapa framgångsrika, ändamålsenliga verksamheter. För det första att de arbetar mycket med att ”ta plats” i betydelsen att förespråka skolbibliotek och skolbibliotekarier, att synliggöra sig själva och sin verksamhet och för att integreras i skolans olika pedagogiska praktiker. För det andra att deras arbete ”gör skillnad” både för den egna platsen på skolan och för elever, lärare och skolan som helhet i och med att de arbetar med verksamhetsutveckling. Samtidigt kan titeln spegla den ambition skolbibliotekarier har om att få en central roll på skolan och bidra till alla elevers lärande och läsande.
Hur har din bild av framgångsrika skolbibliotek ändrats under ditt arbete med avhandlingen?
– När jag gav mig ut och besökte de här 30 skolbibliotekarierna i studien trodde jag först att jag bara skulle få höra historier om framgångar. Men så var det inte riktigt. Det visade sig att omständigheterna kring skolbiblioteken är av stor vikt för om det alls går att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Sådana omständigheter kan vara exempelvis bemanning, budget, stöttning från ledning och förståelse från kollegiet. Och dessa omständigheter kan snabbt ändras. Det innebär att framgångsrika skolbiblioteksverksamheter är sköra och att arbetet för att stabilisera och förankra sin verksamhet är ständigt pågående.
Hur hoppas du att dina resultat ska användas?
– Jag ser mina resultat som en smal bild av några ”goda exempel”. Det här är inte representativt för hur det ser ut på de flesta svenska skolor, men det kan vara en ambition att nå hit. Resultaten kan användas som inspiration för skolbibliotekarier som vill utveckla sin verksamhet men också för de som inför rektorer, skolledning och politiker vill ha något i handen när de ska förespråka satsningar på skolbibliotek i sin kommun eller skola.
Vad har du för planer framöver?
– Jag har just nu inga andra planer än att fortsätta undervisa på Bibliotekshögskolan och åka runt och prata skolbibliotek i olika sammanhang. I höst ska jag till exempel på Bokmässan, G22 (Sveriges nationella konferens för genusforskning) och Mötesplatskonferensen för att presentera mina resultat och prata om skolbibliotekariens demokratiska uppdrag.
