Hållbara bibblan är ett regionalt biblioteksutvecklingsarbete som även fått bidrag från Kungliga biblioteket. Som en del i uppdraget arrangerade de MIK-jam Agenda 2030 i början av 2022 och producerar även en inspirationspodcast om biblioteksutveckling och Agenda 2030. De har nyligen släppt tre nya avsnitt om öppna data i ett biblioteksperspektiv.

Hållbara bibblan vill dels stärka regional biblioteksverksamhet egna förmåga, dels stötta folkbibliotekens möjligheter att arbeta med MIK, delaktighet och medskapande. Och såklart att öka kunskaperna om Agenda 2030 och de globala målen bland de som arbetar på biblioteken. Vi har pratat om Hållbara bibblan med Victoria Lagerkvist, medlem på Svensk biblioteksförening och biblioteksutvecklare i Sörmland.

– När det gäller exempelvis spåret kring öppna data så utgår den från att vi som arbetar på bibliotek förenas av idén om öppenhet och kunskapsförmedling. Här är målet att vi ska förstå och bättre kunna använda öppna data för att främja kunskapsdelning som en del i att demokratiutveckla. I en alltmer datadriven verklighet och en ohållbar värld så tror jag att öppna data kan vara en väg för ökad transparens och för att leva hållbart. Och i det kan biblioteken spela och ta en viktig roll, säger Lagerkvist.

Hållbara bibblan är ett paraplybegrepp för biblioteksutveckling Sörmlands försök att utforska de globala målen utifrån bibliotekens uppdrag, och i vilket de särskilt belyser relationen mellan de globala målen och medie- och informationskunnighet, MIK. Hållbara bibblan handlar om att lyfta vad och hur bibliotek gör idag som bidrar till Agenda 2030, men samtidigt våga hitta sätt att göra annorlunda för att möta de utmaningar som globala målen ringar in.

Som en del av ert uppdrag arrangerade ni MIK-jam Agenda 2030 i början av 2022, är det något ni kommer att göra om?
– Vi hoppas det, även om vi inte har någon konkret plan just nu. Vi lärde oss mycket och ser att vi skulle kunna skruva på det lite till för att ta fler, eller snarare andra, kliv. I vårt MIK-jam Agenda 2030 hade vi främst som mål att samla biblioteksarbetare från hela landet, men jag ser det också som ett verktyg för att samarbeta och agera på tvären. Och det är ju precis vad vi behöver ägna oss åt för att göra hållbart.

Vad är ert fokus just nu?
– Fokus just nu är Agenda 2030 i den lokala bibliotekskontexten, öppna data och fri kunskap. Till exempel så har jag och en kollega ”teamat” ihop med en av bibliotekarierna som arbetar med Katrineholm läser. I det arbetet kommer vi tre att i november ha en workshop kring Agenda 2030, bibliotek och kultur tillsammans med de som arbetar på Katrineholms bibliotek och Kulturhuset Ängeln. Det känns spännande att se hur det blir och hur vi kan bygga vidare på det. Vi kommer också att arbeta vidare utifrån den kunskapsöversikt över bibliotek och Wikipedia som vi lanserade i våras. Bland annat ägnar jag mig under ett år åt så kallad praktiknära forskning som spinner vidare på slutsatser från den rapporten.

Ni har producerat en inspirationspodcast om biblioteksutveckling och Agenda 2030, och nyligen släppt tre nya avsnitt. Vad handlar de om?
– De tre nya avsnitten handlar om öppna data i relation till AI, kulturarv och samhällsutveckling. Det är tre olika ingångar som är relevanta för oss på bibliotek att relatera öppna data till, och kanske väcker tankar hos den som lyssnar om hur öppna data hänger samman med biblioteksverksamhet. Med i poddarna har vi ett gäng gäster med olika erfarenheter och kunskaper som hjälper oss att vrida och vända på öppna data. Jag skulle väl säga att poddarna handlar om att både se möjligheter och ha kritiska förhållningssätt. Och om att skapa förutsättningar för att göra verksamhetsutveckling.

Hur ser framtiden ut?
– Framtiden från ett större perspektiv känns på många sätt lite skakig. Därför gäller det att fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter och stå upp när demokratin utmanas och urholkas och göra det tillsammans med andra. Ja, hitta varandra, våga vara i det svåra tillsammans. Jag tänker också att det är så Hållbara bibblan behöver fortsätta formas. Tanken är ju att det ska bidra till något meningsfullt och stärkande. Det är ju också så att teknikutveckling och sådant som öppna data, kommer med massa svårigheter. Vi spånar till exempel just nu kring lärandet om öppna data för oss som arbetar på bibliotek, och hur Digiteket kan vara en resurs för det och vad i så fall vi på Biblioteksutveckling Sörmland kan bidra med. Vi tänker också, ihop med kollegor i några andra regionala biblioteksverksamheter, om hur vi skapar just förutsättningar för bibliotekens arbete med öppna data. Förhoppningsvis håller Hållbara bibblan oss i handen framöver och är en av många droppar som kan ge några av oss sammanhang och kunskap att agera på.

Foto: Malin Klintholm.