Greta Renborgs pris för god marknadsföring av bibliotek tilldelas Jon Fällström, IKT-pedagog vid Umeå stadsbibliotek.

Juryns motivering:
”Jon Fällström, IKT-pedagog, Umeå stadsbibliotek, tilldelas Greta Renborgs pris 2020 för sitt arbete med att visa på nya spännande sätt att utveckla biblioteksverksamhet och nå ut till nya målgrupper på nya platser. Med stor fingertoppskänsla inspirerar han både kollegor och användare på ett ödmjukt och lyhört sätt.

Jon initierar samarbete med aktörer utanför bibliotekets väggar och skapar biblioteksutveckling i direkt kontakt med olika målgrupper. Respektfullt och prestigelöst har han särskilt riktat sina pedagogiska och tekniska kunskaper till bibliotekens prioriterade målgrupper och visat att digitala lösningar både kan underlätta vardagen, och ge en guldkant på tillvaron. Inom projektet Mer för fler har han varit med och utvecklat den uppmärksammade metoden Teknikjakten som sedan gjorts i olika versioner för bland annat äldre, för barn och för personer som har svenska som andraspråk.

Med en fast förankring i bibliotekslagen speglas bibliotekets uppdrag i hans arbete som har visat sig särskilt uppskattat och nödvändigt under coronakrisen 2020 – då digital delaktighet varit extra viktigt för att få en tillhörighet i samhället.

I Greta Renborgs anda bygger Jon Fällström broar över digitala klyftor och öppnar nya dörrar mellan biblioteket och det övriga samhället.”

Grattis! Hur känner du inför att tilldelas Greta Renborgs pris?
– Det känns jätteroligt och otroligt hedrande. Lite overkligt nästan. När jag fick reda på att jag vunnit tänkte jag för mig själv ”sitter jag ner?”. Men det gjorde jag ju. Är det en busringning? Men det framstod det inte som. Har de fått fatt i fel Jon Fällström? Men sedan landade jag i att det var jag. Med tanke på hur mycket fin verksamhet det finns på olika bibliotek i Sverige så är jag väldigt hedrad.

Vad ser du som det viktigaste uppdraget i ditt jobb?
– Jag kom in i biblioteksvärlden för omkring fem år sedan, och har lutat mig mycket mot bibliotekslagen när jag försökt sätta mig in i bibliotekens uppdrag. Många av målen som finns där är väldigt svåra att uppnå om man inte ser en mottagare framför sig. Hur kan vi se till att skapa en verksamhet och ett bemötande som blir bra för den där mottagaren? Det är väldigt svårt att avgöra om vi inte frågar dem och lyssnar. Jag tror verkligen på att gå ut, sträcka ut händer, våga gå utanför biblioteksrummet och berätta om vad biblioteken är idag. Många har en bild av biblioteken som kanske stämde förut men som inte riktigt stämmer idag. Jag möter väldigt ofta reaktionen ”det visste jag inte”, när jag pratar om verksamhet som vi som är inne i biblioteksvärlden tar för givet. Jag tror jättemycket på att arbeta med det glappet; mellan vad vi upplever att vi är och erbjuder och vad mottagaren upplever. Ett av mina mål är att locka ut den här figuren, ”det visste jag inte”, ur människor. Det är ok att välja bort det biblioteken erbjuder, men mitt mål är att de i så fall skall göra det med kunskapen om vad biblioteken är idag.

Jag tror jättemycket på att arbeta med det glappet; mellan vad vi upplever att vi är och erbjuder och vad mottagaren upplever.

Hur har du upplevt skillnaden före och under coronakrisen i ditt arbete?
– När det gäller teknikutvecklingen ser jag det ur två olika perspektiv. Ur medarbetarperspektiv så har man behövt göra en ganska snabb resa med digitala möten och annat. Samtidigt kan man tänka att det ju inte är något magiskt med just de här månaderna; samma resa kunde ha skett tidigare; men coronan har satt en press på oss att göra det, och vi klarade av det ändå. Det är häftigt att tänka på, att man kan omforma och anpassa verksamheten på liknande sätt, även efter corona. Det andra är besökarperspektivet. Där känner jag lite dåligt samvete, för man skulle ju vilja att alla kunde ta del av de möjligheter användande av teknik kan medföra. Att kunna ta del av digital kultur, ha kontakt med anhöriga genom videosamtal och så vidare. Behovet har ökat väldigt mycket medan ramfaktorerna har gjort det ännu svårare att erbjuda det stöd vi är vana vid att kunna erbjuda. Jag upplever att många jag träffar känner sig ensamma i sitt digitala utanförskap, och då är det positivt att se att det finns andra i det fysiska biblioteksrummet som också ställer liknande frågor. Så nu är det ännu svårare att nå ut till de som behöver det. Jag blir jätteimponerad när jag ser vad som görs i biblioteken i Sverige, och vilken påhittighet som finns i spåren av Covid. Målen har inte förändrats men många av de vägar mot dessa man är van att kunna använda är blockerade. Då testar bibliotekssverige nya vägar för att nå fram. Det visar på både styrka och mod.

Hur vill du använda dina 25 000 kronor?
– Jag vet inte, jag har inte riktigt bestämt mig. Jag gillar att resa, men det är ju svårt nu. Men jag gillar också konst, så nu funderar jag på att skapa ett konto och bara döpa det till ”Konst” så får pengarna ligga där tills jag vet.

Jury:
Christer Edeholt, Regionbibliotek Västerbotten, ordförande
Mia Dimblad, Kultur- och fritidsförvaltningen, Hässleholm
Thord Eriksson, Biblioteksbladet
Anette Helgesson, Bollnäs
Susanne Lindström, Komvux bibliotek, Lund

Prisceremonin kommer att sändas digital 12 november. Mer information kommer under hösten.