Genom pilotprojektet Lur-sagor, som består av inlästa sagor, vill Hanna Roth, bibliotekarie på Rinkeby bibliotek, möta behovet av fler språk- och läsfrämjande aktiviteter på biblioteket.

Berätta om projektet Lur-sagor!
– Projektet startades upp våren 2022 och har utvecklats i nära dialog med biblioteksanvändarna. Konceptet är inlästa bilderböcker som användarna kan lyssna på i hörlurar när de befinner sig på biblioteket, och om de vill, även tar del av illustrationer och text genom att följa med i den aktuella boken. Den tekniska lyssningsutrustningen är audioguide-enheter. Den finns alltid tillgänglig i biblioteksrummet, vilket gör att användarna självständigt kan välja berättelse och lyssna, närhelst de har lust.

Hanna Roth är utbildad skådespelare och läser själv in samtliga sagor; hittills har det blivit fem inlästa sagor.

Hur känns det att ditt projekt fick möjlighet att utvecklas?
– Det känns väldigt roligt att Stockholms stadsbibliotek satsar på ett småskaligt, lokalt projekt, vars främsta utgångspunkt är att se till biblioteksanvändarnas behov och att utvecklas i nära dialog med dem. Prototyputvecklandet har skett i lugn och ro och över relativt lång tid, vilket jag upplever har gett möjlighet till en uppriktig dialog med biblioteksanvändarna.

Under hösten 2021 genomgick alla Stockholms stadsbiblioteks medarbetare, däribland Hanna Roth, en veckas utbildning i ”User experience”, UX. UX står för ”användarupplevelsen i centrum” och bygger på dialoger med biblioteksanvändarna, där flera kompletterande metoder används för att säkerställa att användarens behov står i centrum under hela processen. Utifrån observationer och dialog skapas sedan en prototyp som utvärderas, förändras och förbättras till dess att bästa möjliga användarupplevelse är uppnådd.

Hur kom du på idén till Lur-sagorna?
– Jag upplevde UX-utbildningen som både lustfylld och användbar, och även om jag före utbildningen ofta jobbade i nära dialog med biblioteksanvändarna så fick jag nu nya verktyg. Väl tillbaka på biblioteket började jag använda de olika metoderna, bland annat observationer, samtal och så kallade ”gerillaintervjuer” (spontana, korta intervjuer) med biblioteksanvändarna. Det blev grunden till Lur-sagor.

Hanna Roth berättar att många av användarna på Rinkeby bibliotek tillbringar en längre stund på biblioteket, ofta är det barn som väntar på att syskon eller föräldrar exempelvis lånar böcker eller får läxhjälp. Därmed finns det ett behov av att erbjuda fler aktiviteter för barn på biblioteket.

– I dialog med pedagoger och föräldrar var det många som efterfrågade aktiviteter som syftar till att stärka deras barns språkkunskaper i svenska. Ur dessa samlade observationer och samtal föddes idén att utveckla en tillgänglig aktivitet för barn, som är läs- och språkfrämjande och som de självständigt kan använda när de är på biblioteket – Lur-sagor.

Den första prototypen skapades i mars 2022 och sedan dess har Lur-sagor utvecklats i dialog med användarna. Lur-sagor består i nuläget av inlästa bilderböcker men en utveckling på sikt är att även läsa in kapitelböcker, böcker på fler språk och böcker på lätt svenska, berättar Roth.

Ett alternativ till högläsning

Du har beskrivit att Lursagorna är en ”analog form av teknik”. Hur tänker du kring det?
– Min utgångspunkt har varit att utveckla och erbjuda en språk- och läsfrämjande aktivitet som är tillgänglig för biblioteksanvändarna när de själva vill och behöver. Hade jag kunnat hade jag högläst för vartenda barn som kom till biblioteket, men eftersom det tyvärr inte är möjligt så kom idén att jag skulle läsa in sagor som alltid fanns tillgängliga på biblioteket.

Hanna Roth berättar att hon har varit mån om att biblioteket ska erbjuda tekniken som behövs, eftersom hon inte vill förutsätta att alla har tillgång till en smartphone eller liknande.

– Det är en viktig del i demokratiuppdraget att inte utgå ifrån att alla har en massa kunskap, information och möjligheter. Med det som utgångspunkt blev teknik i form av audioguide-enheter och digitala inläsningar en lösning för att nå ut med berättelserna, snarare än att tekniken blev en central del. Jag vill att berättelsen, boken och orden ska vara det som lockar lyssnaren, inte tekniken i sig, och det är därför jag beskriver Lur-sagor som en ”analog form av teknik”.

Hur tänker du kring urvalet av sagor som blir inlästa?
– Urvalet har jag baserat på flera saker. Dels en tanke om vilka bilderböcker och sagor som funkar att ”bara” lyssna på, utan illustrationerna. Något som dock tillkommit under prototyputvecklandet är att erbjuda den aktuella fysiska boken för lyssnaren att bläddra i om hen också vill ta del av text och bild. Dels har jag även varit mån om att tänka på representation och mångfald, både utifrån vem som skrivit och illustrerat boken men också utifrån vilka karaktärer som presenteras.

Hanna Roth har själv pratat med användarna om vilka böcker de skulle vilja lyssna på och hon har valt både gamla klassiska barnböcker och nyutgivna böcker.

– Hittills har prototypen varit begränsad sett till antal sagor (med tanke på upphovsrätten), och min utmaning just nu, innan jag kan testa den nya tekniken och i större skala, består i att hitta ett bra upphovsrättsligt avtal för att få använda böckerna.

Foto: Lena Laneus.