Förslaget till en nationell biblioteksstrategi överlämnades till regeringen i mars och bereds nu i regeringskansliet. Som en del i det arbetet anordnades den 3 juni en hearing på kulturdepartementet med ett 15-tal representanter från sektorn.
Johanna Hansson, ordförande i Svensk biblioteksförening, representerade föreningen vid hearingen. Vi ställde några frågor till henne efter hearingen.
Vad var syftet med hearingen?
Syftet var att ge inspel till hur staten kan bidra till en nationell infrastruktur för bibliotekssektorn och vad som behövs för att strategin hålls levande och får verklig betydelse.Frågor som specifikt rör läsfrämjande arbete och arbetet med de nationella minoriteterna diskuterades inte på det här mötet, utan de kommer att hanteras separat.
Vad var ditt bidrag till diskussionen?
Biblioteksföreningen kommenterade förslaget redan när det kom. På mötet lyfte jag framför allt fram tre områden:
Digitalisering: en nationell infrastruktur bör ha fokus på digitalisering och ge konkreta och praktiska förutsättningar för ett samlat grepp för ökad digital tillgänglighet. Det kräver ett samlat grepp om de upphovsrättsliga frågorna, fungerande affärsmodeller för folkbibliotekens tillgång till e-resurser och nationella strategier för digitalisering som bygger på bred samverkan inom hela sektorn. På nationell nivå behövs samordning och stöd, men arbetet måste ske i nätverk och med starkt lokalt och regionalt inflytande och delaktighet. Digitalisering är en kärnfråga för alla bibliotekstyper, men med delvis olika förtecken. För universitetsbiblioteken handlar det om att vara en strategisk resurs för forskningens infrastruktur. För folkbiblioteket är fokus på att nå ut brett till alla och om att aktivt stödja digital delaktighet ur ett medborgarperspektiv.
Demografi: Framför allt kommunerna står inför stora utmaningar kopplat till ökade behov av samhällsservice i kombination med minskade resurser. Dessutom ökar konkurrensen om arbetskraft inom offentlig sektor, vilket redan märks på biblioteken, som ofta har svårt att rekrytera relevant kompetens. För att säkra en jämlik tillgång till bibliotek över landet, vilket var ett av huvuduppdragen för den nationella strategin att belysa, krävs långsiktigt hållbar finansiering. Det är en fråga för staten att hantera tillsammans med framför allt SKL.
Demokrati: En förutsättning för en fungerande infrastruktur är att biblioteken har faktiska förutsättningar att arbeta med uppdraget att bidra till fri åsiktsbildning och kunskapsbildning. Det kräver ett respektavstånd mellan den politiska styrningen av uppdraget och den professionella styrningen av innehållet. Det skulle till exempel kunna behövas en skrivning i bibliotekslagen liknande den som finns i museilagen om armslängdsavstånd mellan politik och verksamhet.
Vad händer med förslaget till strategi nu?
Nu kommer förslaget att gå ut på remiss, enligt besked före sommaren. Det välkomnar vi, eftersom bred förankring är en förutsättning för kloka politiska beslut och för legitimitet för de satsningar som görs. En utmaning blir att våga prioritera bland de förslag som ligger. Nu måste fokus vara på att verkligen få saker att hända, avslutar Johanna Hansson.
Föreningens kommentarer till förslaget till biblioteksstrategi
Förslaget till nationell biblioteksstrategi
