För drygt ett halvår sedan startade Ryssland krig mot Ukraina. Vi har pratat med några av våra medlemmar som har arbetat särskilt med flyktingar från Ukraina.

Biblioteken i Malmö och Norrbyhusets bibliotek i Borås är några av många bibliotek i landet som särskilt har anpassat sitt arbete när kriget i Ukraina slog till. Vi har pratat med både Ivar Fersters och Annika Johnson från Biblioteken i Malmö samt Irena Viksne från Norrbyhusets bibliotek i Borås.

Hur har arbetet på ert bibliotek påverkats av kriget i Ukraina?
– I samband med krigsutbrottet tillsattes en arbetsgrupp inom Biblioteken i Malmö för att öka och samordna beredskapen inför en större flyktingvåg. Jag ingick i den tillsammans med kollegor från flera olika bibliotek samt Biblioteken i Malmös kommunikationsavdelning. Gruppen lades vilande i början av sommaren då den förutsedda flyktingströmmen till Malmö sågs mattats av.

Under den mest aktiva fasen hade arbetsgruppen möten en gång i veckan samt ett öppet dialogmöte där vem som helst inom organisationen kunde delta. Dessa stående mötestider drogs senare ner till varannan vecka.

– Förutom möten tillkom för min del lite uppsökande arbete, kartläggning av studieförbundens kursutbud av svenska-från-dag-ett, skapande av manual för Ukrainska e-ID, samt kartläggning av bibliotekens programutbud med anknytning till situationen, berättar Fersters.

För Irena Viksne på Norrbyhuset bibliotek var språkfrågan viktig i arbetet.

– Vi hade inga medier på ukrainska. Det var bråttom att köpa in och det var inte så mycket tillgängligt, men alla hjälptes åt, leverantörer, förlag och bibliotekarier. Vi har ställt om våra aktiviteter, till exempel hade vi en lättläst bokcirkel för ukrainare en gång i veckan. Fördelen vi hade på vårt bibliotek var att jag, mångspråksbibliotekarie, har ryska som modersmål och därför kunde jag genomföra sådan aktivitet. Språket har också varit hjälpsamt för att nå fler ukrainare genom sociala medier, säger Viksne.

Utökat utbud

På Bellevuegårdsbiblioteket har de påverkats bland annat genom att flera nya medier på ryska och ukrainska har tilldelats dem via en central inköpsgrupp, berättar Fersters.

– Vi har också sett en större efterfrågan på facklitteratur som handlar om Ukrainas och före detta Sovjetunionens moderna historia. Detta innebär att vi nu har ett helt nytt språk, ukrainska, i våra mångspråksavdelningar, samt att fackhyllan på vuxenavdelningen har fått en ny hylla. På mitt andra bibliotek i Tygelsjö är detta fortfarande någonting vi är osäkra på hur vi ska integrera i samlingen då vi hittills inte haft någon mångspråksavdelning i egentlig mening.

I övrigt, berättar Fersters, har informationsmaterial riktat mot nyanlända varit ett nytt visuellt inslag i biblioteksrummet under våren, liksom tematisk skyltning av böcker med anknytning till ämnet. De har dessutom haft ett extrainsatt program med två gästföreläsare: en litteraturvetare från Ukraina och en översättare av slaviska språk.

Finns det några skillnader sedan kriget bröt ut, jämfört med idag, i hur ni arbetar på biblioteket?
– Ja, det var viktigt för oss att fånga upp flyktingar från Ukraina. Väldigt många har stannat hos bekanta eller släktingar och därför visste vi inte hur många som kom till Borås. Idag är ukrainska flyktingar mer självgående, en del har fått arbete och det startades SFI-utbildning för dem. Det är inte samma efterfrågan på aktiviteter på biblioteket och de tipsar varandra var man ska vända sig till vid olika frågor, säger Viksne.

– Inledningsvis var arbetet intensivt. Men efter den tidiga stora insatsen då vi tog fram material på ukrainska, ryska och engelska kändes allt under kontroll och hanterbart. Materialet innehöll information om bibliotekens basutbud och hur man skaffar ett bibliotekskort, och tillgängliggjordes på alla bibliotek i Malmö, berättar Annika Johnson från Biblioteken i Malmö.

Vilka tjänster har efterfrågats av ukrainska flyktingar?
– Fler e-medier på ukrainska, dagstidningar och strömmad film. Även filmvisning i biblioteket har föreslagits. Förutom det gäller frågorna mest sådant som redan ingår i verksamheten, till exempel språkträning, aktiviteter för barn, internetsurfing och utskrifter, säger Fersters.

På Norrbyhuset bibliotek var att lära sig svenska mer centralt.

– Prio ett för dem var att få lära sig svenska, säger Viksne.

Vilka frågor har ni stött på i ditt bibliotek från ukrainska flyktingar?
– Allmänna frågor om våra aktiviteter och publika IT-miljö som inte skiljer sig direkt från de frågor som är vanliga bland övriga besökare. Men även efterfrågan av specifika medier, säger Fersters.

– Var man kan lära sig svenska? Hur går man tillväga för att söka jobb? Vad som krävs i Sverige för att få ett jobb? Och hur kan man söka boende? tillägger Viksne.

Foto: David Nilsson.