Vart fjärde år lägger regeringen fram en forskningspolitisk proposition. Den stakar ut vägen för forskningspolitiken de kommande fyra åren. Svensk biblioteksförening har skickat in sitt inspel om vad föreningen tycker är viktigt att kommande proposition fokuserar på.

Sammanfattningsvis ser Svensk biblioteksförening i inspelet ett behov av tydliggörande av lärosätesbibliotekens roll för nyttiggörande av forskning i forskningspropositionen genom:

  • Ett långsiktigt, nationellt ansvar för kostnaderna för öppen tillgång
  • En nationell plan, med finansiering, för digitalisering av kulturarvet och en samlad teknisk infrastruktur
  • En reformerad upphovsrätt som möjliggör forskning på digitaliserat, upphovsrättsskyddat material

– Vi vill i vårt inspel till den forskningspolitiska propositionen trycka på lärosätesbibliotekens roll i forskningsprocessen, men också när det kommer till nyttiggörandet av forskningsresultat. I nyttiggörandet ser vi dessutom att hela biblioteksväsendet är viktigt, där till exempel folk- och skolbiblioteken behöver få en mycket större roll i spridandet av forskningsresultat. Det i sin tur kräver öppen publicering av resultaten, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.

Öppen vetenskap är viktigt för att så många som möjligt ska kunna ta del av forskningsresultat. Särskilt viktigt är det för dem som är beroende av att kunna dela och återanvända forskningsresultat och forskningsdata även utanför akademin. Det rör sig särskilt om hälso- och sjukvården och myndigheter, där tillgången till den senaste forskningen är mycket ojämn. Få av dessa institutioner har möjlighet att ta del av dyra avtalspaket för vetenskapliga tidskrifter. Det påverkar såväl vårdkvaliteten som myndigheters kunskapsförsörjning. Lärosätesbiblioteken har en central roll att spela vid öppen publicering av forskningsdata och resultat.

– Idag är endast fem till tio procent av det svenska tryckta kulturarvet digitaliserat. I Svensk biblioteksförenings rapport Kunskap för en ny tid (2022) efterfrågas av kulturarvsinstitutioner och lärosätesbibliotek en tydlig, nationell plan för digitalisering av kulturarvet. Digitaliseringstakten behöver öka av bevarandeskäl men också för att en större andel av det som är tryckt ska kunna beforskas, säger Silvia Ernhagen.

Här kan du läsa hela vårt inspel, länk öppnas i nytt fönster!