Med projektet ”Fängslad litteratur” vill Kungälvs bibliotek, medlem i Svensk biblioteksförening, värna om yttrandefrihet och demokrati. Nu kommer biblioteket att få en bestående del med fokus på förbjuden litteratur.
Fängslad litteratur är ett projekt med stöd från Statens kulturråd som uppmärksammar demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter på biblioteket. Projektet är tänkt att fungera som en påminnelse om att demokratiska rättighet inte kan tas för givna och att det fria ordet måste värnas. Vi har pratat med Ellinore Blendberg, projektledare för Fängslad litteratur och Catharina Haqvinsson, bibliotekarie på Kungälvs bibliotek.
– Böcker har i alla tider förbjudits och censurerats, men på flera håll i världen – och under senare tid även i länder med demokratiska statsskick – ser vi hur dessa tendenser ökar. Vi ser hur myndigheter, organisationer och skolor världen över förbjuder böcker på grund av att litteraturen anses vara regimkritisk, religionskritisk, har innehåll av hbtqi+ eller ger ”fel” syn på moral och etik. Strider om det fria ordet har på senare år också tagit sig innanför de svenska folkbibliotekens väggar: sagostunder hotas och stoppas, böcker rensas från eventuellt kränkande ord och bibliotekens samlingar görs till föremål för kulturpolitisk debatt. Fängslad litteratur är tänkt att fungera som en motpol till denna mycket bekymmersamma samhällsutveckling. Med projektet vill vi värna det fria ordet och stå upp för demokratin.
Med inspiration från Dawit Isaak-biblioteket har Kungälvs bibliotek byggt upp en avdelning för förbjudna böcker. På avdelningen – som kommer att bli en bestående del av biblioteket – finns både nya och gamla böcker från hela världen samt även böcker med fördjupning om ämnena demokrati och yttrandefrihet. En del av satsningen är även utställningen ”Fristad – ett svar på förföljelse och förtryck” som under hösten visats på biblioteket.
Därutöver har biblioteket byggt en scen och anordnat en rad evenemang som lyft frågor om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Idag, under Fängslade författares dag, håller exempelvis biblioteket i ett samtal med Liza Alexandrova-Zorina, författare och journalist från Ryssland som är aktuell med reportageboken Imperiets barn, och Kajsa Öberg Lindsten, litteraturkritiker och översättare som bland annat översatt verk av Svetlana Aleksijevitj och Andrej Platonov. Mer om evenemanget kan du läsa här, länk öppnas i nytt fönster.
– Frågor om demokrati och yttrandefrihet är och kommer alltid att vara aktuella – och därför kommer avdelningen för Fängslad litteratur att bli en bestående del av biblioteket. Gränslandet mellan konstnärlig frihet, yttrande- och tryckfrihet å ena sidan och kränkning, förtal eller diskriminering å den andra är ständigt aktuell. Vi vill välkomna debatten i stället för att undertrycka den. Med Fängslad litteratur vill vi visa att biblioteket är och ska vara en självklar plats för levande, aktuella samtal och demokratiska diskussioner. En plats där olika perspektiv får komma till tals, synsätt kan ställas mot varandra och medborgerliga debatter föras. En plats där litteraturen får vara bred och fri. En plats för det fria ordet.
Enligt Blendberg och Haqvinsson är projektet en del av bibliotekets uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Att de valde att fokusera på just förbjudna böcker beror på att ämnena mer konkreta och tillgängliga.
– Vi ser att litteratur fungerar bra som ingång för att lyfta dessa ganska breda och svåra ämnen, och tvärtom, att demokrati- och yttrandefrihetsfrågor kan väcka nyfikenhet för litteratur och få fler att vilja läsa. På så sätt är förbjudna böcker en väldigt tacksam utgångspunkt för projektet.
”Dagens samtalsklimat och samhällsutveckling oroar många”
De reaktioner som biblioteket har fått från kommuninvånare, följare i sociala medier och andra lokala aktörer och verksamheter runt om i Kungälv har hittills varit mycket positiva, berättar Blendberg och Haqvinsson.
– De flesta är påhejande och verkar vara överens om att detta är viktiga och angelägna frågor att lyfta. Projektet ligger ju (tyvärr) väldigt rätt i tiden. Dagens samtalsklimat och samhällsutveckling oroar många – men det finns samtidigt många som vill värna demokratin och yttrandefriheten. Det märks inte minst på våra besökare och låntagare som gärna vill samtala och diskutera de ämnen som projektet lyfter. Tack vare projektet har vi fått till många meningsfulla diskussioner om bibliotekets roll och hur vi kan fungera som plats för diskussion i dagens samhälle.
Blendberg och Haqvinsson har märkt att intresset för dessa frågor är stort inom biblioteksvärlden.
– För att biblioteken ska kunna fortsätta vara öppna rum och verka för det demokratiska samhällets utveckling är det viktigt att vi fortsätter stötta och hjälpa varandra i detta angelägna arbete.
Hur tänker ni kring bibliotekets förhållande till anti-demokratisk litteratur? Bör all litteratur verkligen vara tillgänglig?
– Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken främja intresse för läsning, ge tillgång till litteratur samt tillhandahålla information och stöd för forskning. I lagen står även att folkbiblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Självklart står Kungälvs bibliotek för åsikts- och yttrandefrihet och har en neutral hållning i politiska, ideologiska och religiösa frågor. Det är viktigt att även kontroversiella uppfattningar (så länge de inte bryter mot lagen) erbjuds för att bidra till diskussioner, tolkningar och omtolkningar. I en fungerande demokrati måste paradoxalt nog anti-demokratiska åsikter också få plats.
Foto: Ellinore Blendberg, projektledare, t.v. och Catharina Haqvinsson, bibliotekarie, t.h.
