Våren 2015 gav regeringen Kungliga biblioteket uppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Strategin ska ”föreslå långsiktiga mål och strategier för hela det allmänna biblioteksväsendet” och ”lämna förslag och bedömningar om hur samverkan och samordning inom det allmänna biblioteksväsendet kan öka”.
– Svensk biblioteksförening har i mer än tio år arbetat för en nationell biblioteksstrategi. Nu har förslaget äntligen kommit och vi kommer att vara en konstruktiv part i den fortsatta dialog som nu behövs för att intentionerna i den ska förverkligas, säger Johanna Hansson, ordförande i Svensk biblioteksförening.
Strategin ska också ”belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar, bibliotekens roll för att främja litteraturens ställning och deras roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik”. Slutligen ska strategin även göra ”en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning”.
Strategins arbete har varit omfattande, vilket bland annat har resulterat i ett stort antal rapporter, samt präglats av stor öppenhet där många har fått komma till tals. Vad som nu behövs är en fortsatt öppen process för att strategins intentioner ska förverkligas. Svensk biblioteksförening har varit, och kommer fortsatt vara, en konstruktiv part i detta arbete. Förutom att vi under många år opinionsbildat för att ta fram en nationell strategi, har vi även lämnat synpunkter och haft en löpande dialog med utredarna.
Förslaget till den nationella biblioteksstrategin ser väl fungerande bibliotek som en demokratisk byggsten, vilket är naturligt. Bibliotek är en kraft för förändring, både för individen och för samhället. Vi ser ett antal utmaningar i dagens Sverige; hållbarhet, livslångt lärande, integration, demografi och digitalisering. Vi ser också ökande klyftor mellan människor och mellan olika delar av landet. Vi är övertygade om att biblioteken har en viktig roll att spela inom alla dessa områden.
Vi är också positiva att strategin föreslår en långsiktig förstärkning av resurserna till biblioteken och att dessa resurser används på ett strategiskt sätt för att bibliotekens samlade resurser bättre kan nyttjas för användarnas bästa. Vi är samtidigt bekymrade över de signaler vi får från olika delar av landet om nedskärningar inom sektorn. För att strategin ska bli framgångsrik krävs att samtliga huvudmän tar ansvar för sin egen verksamhet, och exempelvis inte använder ökade statliga resurser för att kompensera för lokala nedskärningar.
Alla områden som strategin lägger förslag kring är sådana där det behövs framåtsyftande åtgärder för vårt gemensamma biblioteksväsende. Samtidigt är det allmänna biblioteksväsendet uppbyggt av statliga, regionala och kommunala verksamheter, alla med sina demokratiskt valda huvudmän. För att få effekt måste dessa kunna samverka utifrån en ömsesidig respekt och förståelse kring roll- och ansvarsfördelning. Förändring kan inte kommenderas fram och vi hoppas därför att regeringen förankrar den slutgiltiga strategin brett innan den ska förverkligas. I denna fortsatta process kommer vi att ta en aktiv roll.
Svensk biblioteksförening har varit, och kommer fortsatt vara, en konstruktiv part i detta arbete. Förutom att vi under många år opinionsbildat för att ta fram en nationell strategi, har vi även lämnat synpunkter och haft en löpande dialog med utredarna.
Förslaget till strategi innehåller sex reformområden med konkreta förslag. Tanken är att dessa ska finansieras av staten med 250 miljoner kronor årligen. Vi ser det som nödvändigt att staten ökar det samlade stödet till sektorn, men ställer oss frågande till om de medel som föreslås räcker till för att finansiera strategins förslag. Nedan har vi kortfattat gått igenom de konkreta reformförslag som finns i förslaget till strategin och hur vi ser på dem.
Stärkta skolbibliotek
Strategin föreslår att det inrättas ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor för att ge kompetensutveckling till personalgrupper som har kontakt med skolbiblioteksområdet, samt stärkt medieförsörjning genom de föreslagna nationella digitala bibliotekstjänsterna. Strategin skriver mycket klokt om skolbibliotek och att dagens bristande tillgång till bemannade skolbibliotek är ohållbar och ger en skola med bristande likvärdighet. Förslaget om att skapa ett nationellt kunskapscenter är bra. Vi delar också bedömningen att skolbiblioteken skulle ha stor nytta av en stärkt e-medieförsörjning med statligt stöd. Men problemet med den akuta bristen på skolbibliotekarier löses inte med vare sig kompetenscenter eller förbättrad medieförsörjning. Vi hade förväntat oss att strategin skulle varit ännu tydligare i att påtala behovet av ökade resurser till bemannade skolbibliotek. Vi har beräknat att skolan behöver en långsiktig förstärkning på 1,5 miljarder för att uppnå en godtagbar bemanning av skolbiblioteken. Därför har vi fortsatt höga förväntningar på skolhuvudmännen, samt att regeringen ska infria sitt löfte om skolbibliotek från regeringsförklaringen.
Stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk
Strategin föreslår att biblioteken för de nationella minoriteterna tilldelas uppdrag och resurser för sina språkområden, bland annat för medieförsörjning och distribution. Vi delar strategins bedömning om behoven att stärka förutsättningarna för minoritetsspråken och det är lämpligt att peka ut de bibliotek som redan idag har specialkompetens inom området.
Stärkt mångspråkig verksamhet
Strategin argumenterar för att medieförsörjningen för personer med annat modersmål än svenska behöver förstärkas. Folk- och skolbiblioteken behöver även ökat stöd för kompetensutveckling för att tillgodose behoven inom detta område. Biblioteken öppnar upp dörrar in i det svenska samhället och gör stora insatser, vilket inte minst visats under de senaste årens flyktingvåg. Men möjligheten att bemöta dessa behov ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Vi delar därför bedömningen att medieförsörjningen inom mångspråksområdet i dagsläget inte är likvärdig. Folk- och skolbiblioteken, speciellt i mindre kommuner, har inte heller tillgång till den kompetens som behövs för att möta efterfrågan på området. Det står helt klart att det behövs förstärkningar, men vi menar att behoven är större än de som återfinns i förslaget. Det är också avgörande att en förstärkning når ut till användarna. Vi vill därför se en fortsatt diskussion om hur en förstärkning av den mångspråkiga biblioteksverksamheten ska realiseras.
Stärkta nationella bibliotekstjänster
I förslaget till nationell strategi föreslås att den nationella biblioteksmyndigheten tar fram och driver en digital plattform för olika målgrupper. Redan existerande digitala tjänster bör också få en permanent statlig finansiering. Det finns ett stort behov av att säkerställa en likvärdig medietillgång över hela landet, oavsett vilket format som användarna efterfrågar. Det finns inte heller något egenvärde att stora utvecklingsresurser läggs på många olika tjänster för samma användargrupper. Det väsentliga är frågan om en nationell lösning kan ge användarna en bättre medietillgång och en bättre användarupplevelse än dagens situation. En nationell lösning för e-böcker måste också vara förenlig med det kommunala självstyret. Här behövs en fördjupad analys av mål, medel och ansvarsfördelning.
Strategins förslag om massdigitisering av ”det mesta som getts ut i landet” är minst sagt ambitiös och kräver sannolikt betydligt större medel än dem strategin pekar ut för ändamålet. Vi ser också fram emot en fördjupad analys av efterfrågan och användandet av en sådan nationell digital tjänst, som snarare är ett arkiv än ett bibliotek. Sverige ska enligt regeringens digitaliseringsstrategi vara ”bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Denna ambition betyder inte nödvändigtvis att vi ska vara bäst på att konvertera analoga medier till digitala.
Stärkt nationell biblioteksmyndighet
Kungliga biblioteket föreslås få ett tydligare uppdrag att stödja hela sektorn med bland annat infrastruktur, juridik, utveckling och kompetens, utöver förslaget att bygga nationella digitala tjänster. KB föreslås också få uppdraget att följa upp den nationella biblioteksstrategin. Svensk biblioteksförening ställer sig bakom förslaget att peka ut en biblioteksmyndighet med uppdrag att stödja den nationella biblioteksutvecklingen. KB:s uppdrag och roll är idag otydlig och behöver redas ut. Det behöver dock göras en fördjupad analys om exakt vilket ansvar som ska läggas på en biblioteksmyndighet och vilka uppgifter som bättre utförs av andra instanser. Vi vill återigen påtala behovet av att hela biblioteksväsendet och deras huvudmän samverkar för användarnas bästa. En komplicerande faktor i sammanhanget är att KB ligger under Utbildningsdepartementet, medan många biblioteksfrågor idag sorterar under Kulturdepartementet.
Stärkt nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteksväsendet
Strategin föreslår att det inrättas ett ”Bibliotekens oberoende fortbildningsinstitut” enligt modell från andra yrkesgrupper, för att vidareutbilda bibliotekarier och informationsspecialister inom alla samhällssektorer och bibliotekstyper. En förutsättning för att strategin ska lyckas med sina målsättningar är en stark bibliotekariekår. Vi delar också strategins bedömning att kompetensförsörjningen inom sektorn är en brådskande fråga som måste få en tillfredsställande lösning. Fler studieplatser samt breddad kompetens är därför båda angelägna frågor där alla huvudmän måste samverka för att användarnas behov bättre kan mötas. Ett nationellt fortbildningsinstitut skulle kunna vara ett svar på dessa utmaningar, men det är de lokala huvudmännens behov som måste styra utformningen av kompetensutvecklingen. Det förutsätter också att huvudmännen prioriterar resurser till kompetensutveckling.
Förslaget till nationell biblioteksstrategi, öppnas i nytt fönster