Regeringens skärpning av skollagen är välkommen. Men det räcker inte. För trots förändringar och ökade medel räcker det inte för att säkra skolbibliotek till Sveriges elever. Det skriver Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening och Anna Troberg, ordförande i fackförbundet DIK, i en debattartikel i Altinget.
Som ett led i regeringens satsning på bemannade skolbibliotek kom den 17 juni en efterlängtad lagrådsremiss. Fackförbundet DIK och organisationen Svensk biblioteksförening välkomnar att skollagen skärps med tydliga krav på att skolbiblioteken ska bemannas av utbildade bibliotekarier, med fokus på såväl läsfrämjande som medie- och informationskunnighet. Men ändringar i lagstiftning och ökade medel till huvudmannen räcker inte för att barn och unga ska säkras tillgång till bemannade skolbibliotek.
Sprängkraften i ett bemannat skolbibliotek är enorm. Samlad forskning visar att skolbibliotekarier bidrar till elevers språkutveckling, läsförmåga och informationskompetens, och jämnar ut förutsättningarna mellan elever. De förbättrar måluppfyllnad i skolan och ger ovärderliga kunskaper i att kritiskt värdera information. I ett samhälle med sjunkande läsförståelse och ökande desinformation är skolbibliotekariernas kompetens kanske viktigare än någonsin. Det är därför mycket välkommet att regeringen nu vill skärpa skrivningarna i skollagen med krav på att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek och att bibliotekariens roll betonas.
I dag saknar fler än hälften av landets barn och unga tillgång till bemannade skolbibliotek. Ambitionen med regeringens satsning på skolbibliotek är att den siffran ska sjunka till noll. En försvårande faktor för den ambitionen är att det är brist på bibliotekarier i många delar av landet.
