Att undersöka HBTQI i litteraturen är förenat med svårigheter eftersom det inte finns några översikter av sådan litteratur – fram tills nu. Forskare på Göteborgs universitet har nu tagit fram databasen Queerlit, som därmed gör HBTQI-litteraturen sökbar. Vi har pratat med Olov Kriström, en av forskarna bakom projektet.
Vad går projektet Queerlit ut på?
– Vi vill göra det lättare att hitta svensk skönlitteratur som belyser HBTQI-personers liv och villkor – eller för den delen hur författare har fantiserat om sådant som går på tvärs med och rör sig bortom hetero- och cisnormer. För att göra det har vi skapat en deldatabas i Libris som samlar de verk vi identifierat som relevanta, vi har utvecklat en tesaurus med ämnesord inriktade på HBTQI-teman som vi använder för att indexera, och vi gör också allt detta tillgängligt genom ett eget gränssnitt för att underlätta sökningar bland böckerna, säger Kriström.
Varför är det relevant att ha en databas över svensk HBTQI-litteratur?
– Projektet är finansierat för att skapa forskningsinfrastruktur, så vi hoppas att det ska underlätta för forskare att hitta intressant material som kan ge en rikare bild av historiska och samtida förståelser av begär och kön. Men såklart finns det också ett stort behov från andra läsare att hitta litteratur som skildrar till exempel transerfarenheter eller samkönade relationer. Tidigare har det ofta varit svårt att hitta den här litteraturen samlad på ett ställe – det har varit upp till lokala initiativ som regnbågshyllor eller enskilda forskare att lyfta fram, svarar Kriström.
Vilka svårigheter har ni stött på i arbetet med projektet?
– Massor! Bara att definiera vad som är ”svensk skönlitteratur” är en jätteutmaning, för att inte tala om vad som ska menas med ”HBTQI” när vi har att göra med texter från 1800-talet eller med poetisk symbolik. Vi har försökt vara ganska generösa med vad som kommer med, samtidigt som vi har behövt lite fyrkantiga gränsdragningar, både för att vi själva ska hinna med att gå igenom verken, men också för att det ska bli tydligt för de som använder våra verktyg vad de kan förvänta sig att hitta – och vad som inte har kommit med. En annan utmaning är att många som hör av sig och är intresserade av projektet gärna skulle vilja ha mer av en kanon eller rekommendationslista – att litteraturen ska vara ”god” på något sätt. Men vi gör ingen kvalitetsbedömning av böckerna och inkluderar även verk som kan kallas homo-, bi- eller transfobiska. Litteraturen är ju i viss mån en spegling av världen och världen är tyvärr långt ifrån alltid ”god”, berättar Kriström.
Hur känns det nu när projektet ska lanseras?
– Det känns otroligt roligt att äntligen få dela med oss av allt vi har jobbat med i två år nu! Men vi vill också vara ödmjuka och vet om att vi säkert har missat att få med en massa titlar, eller att det går att få ämnesorden ännu bättre. Så mer än glada tillrop – som jag hoppas vi kan få – ser jag nog fram emot synpunkter och förslag från de som kommer att använda Queerlit. Projektet pågår året ut, så det finns gott om möjligheter att justera och putsa på våra verktyg, säger Kriström.
Läs mer om databasen Queerlit här, länk öppnas i nytt fönster!
