-Svensk biblioteksförening välkomnar en museilag som tydliggör museernas självständighet, ett tydligare grepp om digitaliseringen av kulturarvet samt att pliktsystemet ses över. Det är också positivt att regeringen har en helhetssyn på kulturarvsfrågor och utvecklingen för arkiv, bibliotek och museer säger Katarina Wiberg, forsknings- och utvecklingssekreterare på Svensk biblioteksförening.
Den 8 december 2016 presenterade kulturministern lagrådsremissen Kulturarvspolitik. Den innehåller bland annat ett förslag om en ny museilag, förändringar i kulturmiljölagen samt förändrad organisation inom musei- och kulturarvsområdet. Föreningens synpunkter kring förslagen är:
-Det är bra att införa en särskild museilag som slår fast de allmänna museernas uppgift samt deras roll som självständiga kulturinstitutioner i förhållande till respektive huvudman. Den föreslagna lagstiftningen är att betrakta som en komplettering till biblioteks- och arkivlagarna. Det är väsentligt att museernas verksamhet står fri från politiskt inflytande, särskilt i en tid av ökad polarisering.
-Enligt lagen ska museerna ”bidra till forskning och annan kunskapsuppbyggnad, bland annat genom att upprätthålla hög kompetens inom sina ämnesområden”. Det är positivt att föra in detta i lagstiftningen och vi anser att motsvarande förändring även bör göras i bibliotekslagen.
-Regeringen vill att KB ska genomföra en studie som övergripande belyser dagens publicerings- och medielandskap med fokus på pliktbibliotekens möjligheter att samla in och tillgängliggöra relevanta publikationer. Myndigheten ska i studien belysa pliktlagstiftningens roll och eventuella behov av andra insamlingsmetoder. Behovet av reformerad pliktlagstiftning har lyfts fram av Svensk biblioteksförening i många sammanhang.
-Riksantikvarieämbetet föreslås få ett ökat ansvar för digitalisering inom kulturarvssektorn, vilket är bra. Det finns goda skäl att samla ansvaret för digitalisering på en myndighet för att främja ett kvalitativt och effektivt arbete för att digitalisera, bevara och tillgängliggöra samlingar inom museer, arkiv och bibliotek. Det finns mycket att vinna på att tillsammans arbeta med gemensamma standarder och lagring eftersom det kräver kompetens och stora resurser.
-Biblioteken är en viktig del av kulturarvet och den forskning och kunskapsuppbyggnad som sker vid våra kulturarvsinstitutioner. Regeringens beskrivning av bibliotekens betydelse för kulturarvet samt utvecklingen av forsknings- och specialbibliotek är i stort sett överensstämmande med det som lyfts fram i föreningens rapport Effektiv vetenskaplig kommunikation – för forskning, utbildning och nyttiggörande. Regeringen lyfter problemet med att myndighetsbibliotek saknar tydliga uppdrag och skydd i form av regelverk för gallring och avveckling. Några åtgärder föreslås dock inte utan frågan hänskjuts till arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Ett första steg borde vara att myndigheter får i uppdrag att redogöra för hur de säkrar sin vetenskapliga informationsförsörjning. En sådan redovisning skulle kunna bilda utgångspunkt för en välbehövlig diskussion om myndighetsbibliotekens roll och framtida utvecklingsmöjligheter, samt samarbete och gemensamma lösningar i den statliga sektorn.
