Svensk biblioteksförening presenterar en ny rapport om digitaliseringen av det tryckta kulturarvet.
Det digitala kulturarvet är inte bara viktigt ur bevarandesynpunkt utan stimulerar ny forskning, innovation och en ökad kunskap om vår gemensamma historia. Ett digitalt och tillgängligt kulturarv skulle också vara betydligt mer åtkomligt för en bred allmänhet. Alla inblandade aktörer har varit överens om detta under lång tid, att digitalt kulturarv skapar värde för många.
– Det finns en stor samstämmighet om att takten i digitaliseringen av kulturarvet måste öka. Nu måste vi gå från ord till handling. Vi vill se riktat stöd, förtydligat uppdrag och fördjupad samverkan och standardisering, säger Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.
I den nationella biblioteksstrategin är digitalisering av det tryckta kulturarvet också ett av de utpekade delmålen. ”Kulturarvet behöver digitaliseras i större utsträckning för utökad tillgång och bevarande” heter det. Men denna målsättning följs inte av tydliga uppdrag och finansiering. Det saknas alltjämt ett helhetstänkande och en tydlig färdriktning.
Svensk biblioteksförening vill med denna rapport bidra till ökad kunskap, bredare diskussion och i förlängningen tydligare politisk handling på detta område. Strategier och mål måste följas av tydliga uppdrag, gemensamma prioriteringar och en rimlig finansiering för att kunna förverkligas.
Se vårt reportage om digitalisering av kulturarvet
Hör Björn Orring, press- och opinionsansvarig på Svensk biblioteksförening, samtala med Eric Sjöström som har skrivit rapporten. Vi har varit på Uppsala universitetsbibliotek och pratat med Carina Bromark som är digitaliseringssamordnare. Hon visade oss hur digitaliseringen går till. Vi har även pratat med Jonas Ingvarsson som är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, han berättar om hur han använder digitaliserade material i sin forskning samt vilka utmaningar och problem han upplever i sin forskning.
