EBLIDA har släppt en rapport kring bibliotekens arbete med de globala hållbarhetsmålen. Karin Martinsson, utredare på Svensk biblioteksförening, har läst.

Det är mycket på tapeten i år när det gäller bibliotek och dess roll i arbetet med målen för ett hållbart samhälle. I dagarna släppte EBLIDA ”Sustainable Development Goals and Libraries – First European Report”. Rapporten är ett försök att kartlägga Agenda 2030-projekt i europeiska bibliotek. EBLIDA vill också skapa en vidare förståelse för dessa projekt, även utanför biblioteksvärlden.

”A new agenda is desperately needed for two reasons: on the one hand, because the traditional library sphere (free of charge services based on books and other media) has been challenged in the last two decades by private information service providers and, on the other hand, because many of the traditional assumptions in the world of libraries are being re-questioned or reshuffled in the post-Covid 19 age.”

Fyra bromsklossar

EBLIDA identifierar i rapporten fyra föreställningar som omger Agenda 2030 och hållbar utveckling, som kan agera bromsklossar:

Idén att projekt som omfattar hållbarhetsmålen

a) inte faller inom bibliotekets kärnuppdrag,
b) är av miljökaraktär,
c) främst rör finanspolitiska och lagstiftande makropolitiska åtgärder
d) bara passar för småskaliga, lokala projekt.

Ingen av dessa föreställningar känns som någon överraskning, men det gör mig beklämd att de existerar och att vi som sektor inte har kommit längre. Det är positivt att EBLIDA tar upp dem i sin rapport och därmed kan slå hål på dem en gång för alla. Hållbarhet, vare sig det gäller miljön, ekonomin eller sociala strukturer, är inte längre en fråga som ska hanteras i små kretsar eller på specialiserade avdelningar. Här har biblioteken en chans att visa på den kompetens och lokalkännedom som finns inom organisationen.

Svar från 17 europeiska bibliotek

I rapporten poängteras att det bland europeiska bibliotek finns en klar medvetenhet om att arbetet med Agenda 2030 och hållbarhetsmålen är en extraordinär möjlighet för biblioteken att kliva fram som viktiga samhällsaktörer. Mer än två tredjedelar av respondenterna uttryckte denna åsikt, och nästan en tredjedel tänker att arbetet kan vara en ytterligare aktivitet i bibliotekens kärnuppdrag. Två tredjedelar svarade att Agenda 2030-projekten bidrar till de tre pelarna: ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Sammanlagt är det 17 europeiska bibliotek som har svarat på enkäten som EBLIDA har skickat ut, däribland bibliotek i Danmark, Norge och Lettland. Det kan exempelvis noteras att lettiska bibliotek betraktas som en naturlig del i arbetet med genomförandet av hållbarhetsmålen. EBLIDA poängterar att rapporten inte är regelrätt forskning, utan snarare en översikt över projekt, policies och framgångsindikatorer som man har kunnat identifiera bland svaren.

Det finns mycket intressant att hämta i den stora redovisningsdelen av rapporten.

Läs hela rapporten:
Sustainable Development Goals and Libraries – First European Report (pdf)