Hur ser din studievardag ut? Den frågan har 29 universitetsstudenter med funktionsnedsättning svarat på, i en undersökning genomförd av ett av Svensk biblioteksförenings expertnätverk.
Expertnätverket för service till studenter med läs- och skrivnedsättning startade sin verksamhet hösten 2018, och det var redan vid expertnätverkets allra första träff som idén dök upp: att göra en gemensam undersökning med hjälp av UX-metoder. Valet föll på att undersöka studiesituationen för studenter med funktionsnedsättningar på de svenska lärosätena. Att göra en sådan undersökning gemensamt, istället för var och en, skulle ge flera fördelar. Det fanns dessutom ett stort intresse bland nätverkets medlemmar att prova UX-metoder.
– Den stora fördelen med att använda oss av en UX-metod är att det är respondentens upplevelse som står i fokus. Genom att observera hur studenter med läs- och skrivnedsättning studerar i stället för att fråga hur de gör eller vilket stöd de vill ha från biblioteken, kan vi få insikter om företeelser som vi inte ens vet att vi ska fråga om. Vi kan också få en mer heltäckande förståelse för studiesituationen, och utifrån den identifiera hur just biblioteken kan stödja den, säger Åsa Forsberg ur nätverkets styrgrupp, som författat rapporten.
Valde visuell metod
Den valda metoden var en förenklad variant av det som kallas ”cultural probe”, där respondenterna själva samlar in observationsdata. Undersökningen döptes till ”Fotoutmaningen”, och studenterna fick i uppgift att under en vecka dokumentera sin studievardag genom att fotografera, och blev sedan intervjuade utifrån sina foton.
Även om vi visste sedan tidigare att studenter med funktionsnedsättning ofta har god studieteknik, blir det så uppenbart i det här materialet.
– Vi valde fotoutmaningen för att det är en enkel metod att genomföra. Syftet med projektet var både att få bättre förståelse för studenternas studiesituation och att själva skaffa oss erfarenhet av att arbeta med UX, och då var det viktigt att välja en metod som inte var för komplicerad att genomföra för enskilda nätverksmedlemmar. Några av oss hade tidigare använt metoden med positivt resultat. En viktig faktor var också att det skulle vara enkelt och meningsfullt för respondenterna att delta. Med tanke på att målgruppen är studenter med läs- och skrivnedsättningar är det bra med en visuell metod, säger Åsa Forsberg.
Medvetet bred frågeställning
Undersökningen genomfördes i maj 2019 och i slutet av november samlades nätverket igen för att sammanställa resultaten genom ”affinity mapping”, en metod där man visualiserar de olika teman som framkommit.
Är det något i studenternas berättelser du reagerat extra mycket på?
– Något som verkligen är intressant är hur oerhört strukturerade och strategiska de här studenterna överlag är i sina studier. Även om vi visste sedan tidigare att studenter med funktionsnedsättning ofta har god studieteknik, blir det så uppenbart i det här materialet. Det är också intressant att studenter använder sig av färgkodning för att visualisera och strukturera studiestoffet, vi tror att det är något som bland annat utvecklare av talsyntes och läsprogram skulle kunna ta till sig.
Det är också påfallande hur viktigt det är med variation och flexibilitet när det gäller exempelvis studiemiljö, och det är något vi kan förhålla oss till i utformningen av bibliotekens studiemiljöer.
Frågeställningen var medvetet mycket bred, och en hel del i resultatet berör inte specifikt biblioteken. Biblioteken samverkar redan idag mycket med lärosätenas samordnare för pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning, och även med andra aktörer. Men det finns anledning att fundera över hur vi kan utöka samverkan med både utbildningen och stödfunktioner för att gemensamt underlätta studiesituationen för de här studenterna. Vi hoppas att den här rapporten blir ett underlag för vidare diskussioner på de enskilda lärosätena.
Som grupp hade ni ingen erfarenhet av UX-arbete sedan tidigare. Vad tar ni med er?
– Det var ett uttalat syfte med projektet att lära oss mer om och skaffa oss erfarenhet av att arbeta med UX, och det syftet har vi uppnått. Ett konkret resultat är att flera nätverksmedlemmar antingen redan genomfört eller påbörjat uppföljande eller nya UX-undersökningar på sitt bibliotek, eller planerar att göra det. Det gäller även nätverksmedlemmar som inte hade möjlighet att delta i projektet. Jag är övertygad om att vi i nätverket också kommer att arbeta vidare med UX-metoder, även om vi just nu inte har några konkreta planer.
Rent innehållsmässigt planerar vi att gå vidare och fördjupa oss i studieteknik och studiestrategier, och det på grund av pandemin inställda nätverksmötet i våras hade detta tema. Vi vet ju just nu inte exakt hur det kommer att se ut till hösten, men på något sätt ska vi plocka upp den tråden igen.
