Ett bibliotekslabb – med syftet att utforma verksamheten tillsammans med invånarna – öppnar i höst i Liljeholmen, Stockholm stad. Vi har pratat med Daniel Forsman, styrelseledamot i Svensk biblioteksförening och stadsbibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek.
– Det känns väldigt spännande att vi börjar närma oss starten på det här projektet. Vi har jobbat internt med förankring och att få förutsättningarna på plats under en rätt lång tid. Nu väntar vi bara på att bygglovsansökan ska gå genom, säger Forsman.
Vilka förhoppningar har ni för Bibliotekslabbet?
– Det finns många förhoppningar kring Bibliotekslabbet. Men framför allt får vi en möjlighet att arbeta med metoder för att undersöka, förstå och utforma bibliotekets verksamhet tillsammans med stockholmarna. Hela poängen är att biblioteket ska formas tillsammans med användarna och kunna ha olika fokus för att testa olika koncept. Det kommer ge oss värdefulla insikter i arbetet med att etablera en större biblioteksnod i Liljeholmen i framtiden. Det kommer att garanterat ge oss helt nya perspektiv på det vi gör, svarar Forsman.
Tanken med biblioteksverksamheten är att den ska vara en arena för samverkan och dialog med besökare, kulturaktörer och stadsdelen. Varför är det viktigt?
– I vår biblioteksplan – mer relevant än någonsin – pekar vi på behovet av ett antal strategiska förflyttningar inom Stockholms stadsbibliotek. En av dem är att gå från erbjudande till inbjudande och fokuserar på biblioteket som en plats för medskapande. I bibliotekslabbet drar vi det till sin spets. Här handlar det konkret om att skapa ett bibliotek som inte utgår från det vi alltid gjort eller våra egna föreställningar om vad biblioteket ska vara. I det här projektet kan vi involvera bibliotekets intressenter direkt i utformningen och göra snabba tester och förändringar. Det är annars ovanligt när man planerar nya bibliotek där processen kännetecknas av just mycket planering och svårigheter att justera något i efterhand, berättar Forsman.
Bibliotekslabbets prioriterade målgrupp är barn och unga. Hur har ni tänkt att främja den målgruppen?
– Vi vet även att en tidig kontakt med biblioteket och litteraturen bidrar till en ökad läsförståelse, formandet av den egna identiteten och öppnandet av nya världar. Får man en relation till biblioteket i unga år ökar chansen att man ser biblioteket som en naturlig resurs i det livslånga lärandet. Här kommer vi arbeta direkt med barnen på deras fritid men även konkret genom samverkan med förskolan, svarar Forsman.
Foto: Anna Diebitsch Antoni.
