Den 27 september släpptes utredningen för den nya kultursamverkansmodellen, ”Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun”.
Utredningen föreslår förändringar i hur medel fördelas i kultursamverkansmodellen, där kommuner ska få ett större inflytande. Riktade bidrag till folkbiblioteken, som stärkta bibliotek och litteraturstöd, ska bakas in i samverkansmodellens medel och ska sedan fördelas med hjälp av nyckeltal. Blir förslaget verklighet kommer det att påverka såväl regionbiblioteken som folk- och skolbiblioteken, men det är svårt att överblicka konsekvenserna.
– Vi kommer att arbeta med medlemmarna i regioner och kommuner för att se hur verksamheterna kan komma att påverkas av utredningens förslag, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening.
I förslaget till ny lag om kultursamverkan ställs det krav på en kultursamverkansplan för att få pengar. I planen ska dessutom arbetet med den konstnärliga friheten dokumenteras. Den konstnärliga friheten omfattar bland annat bibliotekens urval av litteratur.
– Det kommer alltid att framföras synpunkter på bibliotekens urval, men det är positivt om det blir tydligare i lagstiftningen att bibliotekariers kunskap är det som ska styra, inte politikers eller användarnas åsikter, säger Ernhagen.
Det är också positivt att utredningen lyfter skolbiblioteken, med en utbildad bibliotekarie, som central för kulturinstitutionen skolan. Precis som utredningen skriver har bemannade skolbibliotek en viktig roll i att främja läsande, skrivande och litteratur.
