Svensk biblioteksförening har länge argumenterat för behovet av att se över dagens pliktlagstiftning. Det stora problemet är att lagstiftningen idag är omodern och inte tar hänsyn till medieutvecklingen, och därför inte kan samla in, bevara och tillgängliggöra stora delar av det som i dag formar det offentliga samtalet för kommande generationer.
Dagens pliktsystem för det fysiska materialet leder också till en tids- och kostnadskrävande insamling där sedan stora delar av det som levererats in kastas. Det var därför välkommet att regeringen 2019 tillsatte en utredning med ett tydligt direktiv för att möjliggöra en modern och ändamålsenlig pliktlagstiftning. Föreningen har nu skickat in sitt remissvar på utredningens förslag.
– Vi är positiva till merparten av förslagen som utredningen föreslår. Den ger förutsättningar för en modern pliktlagstiftning för att samla in, bevara och tillgängliggöra uttryck för det offentliga samtalet, oavsett publiceringsform, säger Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening
Våra viktigaste synpunkter är:
- Utredningen föreslår att det övergripande syftet med lagen tydliggörs i §1 i en pliktmateriallag. Föreningen ställer sig bakom detta och instämmer helt i den föreslagna formuleringen i §1. Av detta följer också att pliktlagstiftningen inte ska användas för att lösa andra frågor inom det allmänna biblioteksväsendet, främst medieförsörjningen.
- För att lagstiftningen ska vara legitim och praktiskt användbar måste det finnas en tydlig avgränsning av vilket material som omfattas. Svårigheten blir att bedöma vad som ska samlas in givet mycket stora mängder material som finns tillgängligt. Utredningen föreslår att material ”ska vara avsett för och riktat till allmänheten här i landet”. Digitaliseringens transnationella natur gör detta till en bedömningsfråga som det inte finns ett utan många svar på.
- Att samla in material utan att tillgängliggöra dessa för forskare och en bredare allmänhet är av ringa värde. Det är framför allt av stor betydelse för forskningens möjligheter att materialet som samlas in är så tillgängligt som möjligt. Men det är även av intresse för den bredare allmänheten. Utifrån dagens upphovsrätt är det endast genom avtalslicenser som upphovsrättsskyddat material kan tillgängliggöras. Det kommer att kräva omfattande resurser.
- Vi delar inte utredningens bedömning att den föreslagna lagstiftningen endast initialt leder till ökade kostnader. En reformerad pliktinsamling och tillgängliggörande kommer att kosta pengar om det ska kunna göras hållbart och tillgängligt för användarna.
- Utredningen föreslår att dagens modell med sju fysiska pliktexemplar till utvalda forskningsbibliotek minskas till två, som ska levereras till KB och Lunds universitet. Svensk biblioteksförening ställer sig bakom detta förslag och delar utredningens argumentation. Pliktlagstiftningen kan inte vara ett sätt att lösa medieförsörjningen till ett antal forskningsbibliotek.
- Det har framförts att det minskade antalet fysiska pliktexemplar skulle försvåra folkbibliotekens tillgång till fjärrlån av medier. De senaste åren har hela fjärrlånesystemet också varit omdiskuterat. Flera bibliotek har lyft såväl regionala som demokratiska aspekter kring allas tillgång till medier och aktuell forskning. Svensk biblioteksförening hade gärna sett att denna fråga hade hanterats inom ramen för en nationell biblioteksstrategi. I avsaknad av en sådan vore det rimligt om denna fråga blev föremål för en särskild utredning.
