Andra och sista dagen av Biblioteksdagarna inleddes med att konferenciererna sammanfattade gårdagen. Sedan fick dagens keynote-talare, Nadine Farid Johnson, chef för PEN America Washington och Free Expression Programs, gå på scenen.

Farid Johnson diskuterade bland annat den fortsatta vågen av bokförbud i skolor och bibliotek över hela USA och effekten av dessa förbud. Efter hennes tal blev det ett uppföljande samtal där hon, tillsammans med Jens Zingmark från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, diskuterade yttrandefrihet och censur i böckernas värld. Moderator av samtalet var Lisa Gemmel. Läs vår sammanfattning av programpunkten här.

Inkludera mera – så väcker vi nyfikenheten för vetenskap

Under programpunkten ”Inkludera mera – så väcker vi nyfikenheten för vetenskap” berättade Siska Humlesjö, projektassistent vid Queerlit och systembibliotekarie, om projektet Queerlit. Projektet utvecklar en databas för skönlitteratur med hbtqi-tematik, och en tesaurus med nya ämnesord för att beskriva den skönlitteratur som tar upp samkönat begär/praktik eller överskridanden av binära könsnormer.

Humlesjö började med att berätta kort om själva projektet och de utmaningarna de har stött på under de nästan tre år som projektet har hållit igång. En av de stora utmaningarna har varit att hitta passande ämnesord.

– Inom hbtqi+-litteraturen finns det mycket metaforer och mycket är abstrakt, subtilt. Det går inte bara att söka ”lesbiskt”, för det fanns inte i början av 1900-talets England, säger Humlesjö.

En annan utmaning som projektet stött på är terminologin som är väldigt föränderlig och att ämnesorden är för breda. Ett mål som projektet har haft är att försöka vara så tydlig som möjligt.

– Vi har strävat efter att skapa konsistens i sökningarna, att använda orden på samma sätt så att de blir lättare att hitta, säger Humlesjö.

När det kommer till forskningen och metadata så har de använt sig av medborgarforskning och litteraturvetare för att försöka skapa databasen.

– Utan privatpersoner, medborgare och litteraturvetare hade vi inte haft möjlighet att göra den här projektet, för det skulle ha tagit otroligt lång tid att hitta böckerna, säger Humlesjö.

Humlesjö gav sedan flera exempel på hur medborgarforskningen har hjälpt att bygga Queerlit. Hon lyfte fram att det många gånger var privatpersoner, bibliotekarier och litteraturvetare som gav exempel på böcker som de annars inte hade hittat på grund av att de saknar ämnesord. Under projektets gång hade de också flera workshops där de hade bland annat bjudit in Svensk biblioteksförenings expertnätverk för bibliotekens arbete med hbtq+.

– De fick bland annat lista böcker de tyckte borde vara med. Sedan fick de en lista av oss med ämnesord då vi ville att de skulle hitta litteratur till dem ämnesorden, säger Humlesjö.

Hon avslutade sitt tal med att berätta att de gärna tar emot tips och att man gärna fick följa deras Instagram-konto: @Queerlit.

Sedan var det Gustav Bohlins tur att gå upp på scen för att berätta om Vetenskap & Allmänhet. Han berättade bland annat om hur de jobbar med kunskapsutveckling, där de gör egna studier och har samverkan och dialog med allmänheten. Han talade även om ”Forskarfredag” som skapar mötesplatser och dialog mellan forskare och allmänhet, visar vad vetenskap är och hur forskning går till. Bohlin tog även upp deras tävling ”Forskare Grand Prix” där forskare presenterar sin forskning på ett begripligt och fängslande sätt på fyra minuter.

– Det mesta vi gör ligger under öppen vetenskap som är ett paraplybegrepp som innehåller en rad underbegrepp. Medborgarforskning är en viktig del av det, säger Bohlin.

Efter Bohlins tal hölls ett samtal mellan honom och Siska Humlesjö, projektassistent vid Queerlit och systembibliotekarie, om projektet Queerlit. Där pratade de mycket om vikten av medborgarforskning.

– Medborgarforskning är ett exempel på hur vi kan få andra att engagera sig i forskning, säger Humlesjö.

Hon påpekade att de inte kunde ro databasen Queerlit i hamn om det inte hade varit för medborgarforskning.

– Många förstår inte att de bidrar till forskning. Av de som hjälpt oss är det få som säger att de har varit med i ett forskningsprojekt, utan de säger att de har varit med och skapat en databas för litteratur, säger Humlesjö.

Bohlin stämde in och sa att man inom forskningskommunikation har en bild av att man i sin vardag inte tar några forskningsbeslut.

– Vi försöker öka vikten av dialog mellan forskare och allmänheten istället för att förmedla ensidig information. Det har vi gjort genom att till exempel jobba nära med folkbiblioteken för vi ser att det är extremt viktigt med kommunikation och att hitta krokar, säger Bohlin.

Inte bara UX – hur öppna är vi för användarnas idéer?

Under programpunkten ”Inte bara UX – hur öppna är vi för användaras idéer” fick vi höra Elsa Waldensten, Linköpings universitetsbiblioteks UX-grupp, Malene Jensen, Världslitteraturhuset Göteborg och tidigare Kiruna stadsbibliotek, Klara Önnerfält, gymnasieskolan Spyken i Lund, dela med sig av sina erfarenheter kring hur de har arbetat med ”user experience”, UX. Samtalet leddes av Jenny Nilsson, utredare på Svensk biblioteksförening.

– Linköpings universitetsbibliotek har använt sig av UX i många år, det ger indikation på om vi gör rätt saker eller om vi har tänkt fel, säger Waldensten.

Ett exempel där de har använt sig av UX var när de såg över alla studieplatser som fanns, för att veta hur studenterna upplevde studieplatserna hade de bland annat intervjuer, observationer och workshops. Sedan samlade de in alla nya intryck för att se över studieplatserna.

– Det är lätt att komma in i ”vad tyckter vi”. Vi ville komma ifrån det och istället se vad användarnas synpunkter var och sedan försöka förhålla oss till dem, säger Waldensten.

När Kirunas bibliotek skulle flytta var barn och ungdomars delaktighet i fokus.

– Vi ville öppna upp för alla ideér så att vi inte hamnade i en box, utan ville tänka utanför boxen, säger Jensen.

På grund av pandemin och förseningar i bygget sköts flytten upp, men det menar Jensen bara var bra då de fick möjlighet att verkligen testa alla nya ideér innan flytten för att se vilka som faktiskt fungerade.

– Vi ville ta reda på hur biblioteket kunde bli mer välkomnande och skapa en barnavdelning där barnen inte ville gå hem. Vi fick ett bättre resultat med de barn vi hade byggt en relation med, säger Jensen.

På skolbiblioteket på gymnasieskolan Spyken jobbar man nära med användarna och de försöker att vara lyhörda när det kommer till eleverna.

– Vi började med att träffa alla elevråden för alla program på skolan, vi pratade med dem och sedan skapade vi en mindmap för att försöka fånga upp elevernas åsikter, säger Önnerfält.

Hon berättar att det var viktigt för dem att snabbt tillämpa de idéer som eleverna hade för att eleverna skulle veta att de blivit hörda.

När panelen skulle jämföra likheter och olikheter kom de fram till att det de alla hade gemensamt var mötena mellan biblioteket och användarna.

– Det är praktiskt att jobba med UX då besökarna kommer till oss, vi behöver inte jaga efter dem. Då blir det enklare att fånga upp vad de gillar och ogillar, säger Jensen.

Den skillnaden panelen såg var att de olika biblioteken hade olika storlekar vilket leder till att man jobbar annorlunda men att kärnan var densamma.

– Om man märker att många elever frågar samma sak då måste man bli mer observant och se om det är något att kolla upp, samtidigt ska man inte vara rädd att fråga, säger Waldensten.

Alla tre var överrens om att det är viktigt med professionell avvägning.

– Det är viktigt att se till att de som inte hörs också får bli hörda, säger Önnerfelt.

Panelen var också överrens om att det är viktigt att ledningen är insatt och stödjer UX-arbete.

– Det är viktigt att man lyfter UX–arbetet på dagordningen, men det måste komma uppifrån. Det är viktigt att prata om det dagliga arbetet, säger Waldensten.

– Man behöver ha kunskap om vad UX är som chef, det är mer än en filosofi, det är ett sätt att jobba som behöver få ta tid och vara ett kontinuerlig arbete. Det är roligare och bättre om man arbetar i ett team, säger Jensen.

Lämna det inte till proffsen! Arbetet för en mer användarvänlig upphovsrätt är en lagsport

Under sista programpunkten utforskade Stephen Wyber, chef för policy och påverkan i IFLA, vad arbetet för en mer användarvänlig upphovsrätt kan innebära och varför biblioteken inte ska vara rädda för att engagera sig i frågan.

I hans tal tog han upp vikten av att biblioteken skulle vara och bli en förespråkare för att göra upphovsrätt mer användarvänlig. Han menar att bli biblioteken har en stor potential till att bli kraftfulla förespråkare av en mer användarvänlig upphovsrätt just på grund av att biblioteken finns näst intill överallt i samhället.

– När upphovsrätt tas upp så saknas biblioteksvärldens röst, det är ofta ett stort teknikföretag mot ett annat stort teknikföretag som bråkar. Det vi måste göra är att höja våra röster och mobilisera biblioteken. Böcker och läsning får inte bli en lyxvara, säger Wyber.

Han menar att vi måste sluta vara rädda för upphovsrätten och bli mer alerta på upphovsfrågor.

 

Biblioteksdagarna 2023 avslutades med en hälsning från Skellefteå där konferensen kommer att hållas nästa år.