Biblioteksdagarna inleddes med bland annat körsång och hälsning från kulturminister Parisa Liljestrand. Det, och mycket mer, skedde under onsdagen på Biblioteksdagarna 2023 i Linköping. Läs vår sammanfattning av konferensens första dag här.
Öppningsceremonin inleddes i ett blomstrande Linköping med damkören Linnéa och därefter höll Svensk biblioteksförenings ordförande Helene Öberg ett inledningstal. Hon lyfte bland annat vikten av att bevaka de publika samtalen.
– Det känns väldigt roligt att vara här i Linköping. Det är fint att ha denna bredd av deltagare; att vi möts från olika delar av Sverige och olika bibliotekstyper, säger Öberg.
Därefter introducerades konferenciererna Karin Martinsson Stattin och Lisa Gemmel, båda utredare på Svensk biblioteksförening. Mikael Sanfridson (S), Linköpings borgmästare, deltog även i öppningsceremonin och talade varmt om Linköping, och hyllade biblioteken samt läsningen. Även volontärerna från Linköpings stadsbibliotek och Linköpings universitetsbibliotek introducerades. Kulturminister Parisa Liljestrand skickade en videohälsning.
– Läsning och läsförmåga är ytterst en fråga om demokrati.[…] Biblioteksverksamhet ska vara tillgänglig för alla, säger Liljestrand.
Efter öppningsceremonin höll Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet, i sin keynote ”Vem i hela världen kan vi lita på?”. Läs vår sammanfattning av programpunkten här.
Var redo! Alltid redo?
Under programpunkten ”Var redo! Alltid redo?” diskuterades bibliotekens roll i krisorganisationer och totalförsvaret. Medverkande var Eleonor Grenholm, Kungliga biblioteket, framtagare av ”Verktygslåda för bibliotekens beredskap”, Anders Eriksson, tillförordnad enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Lisa Mobrand, utredare på förmågehöjande avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Under programpunkten diskuterades bland annat vikten av att förbereda samhället inför krig även i fredstider. Mobrand lyfte att informationskrig och hybrida hot redan är här, och att det är viktigt att alla – inklusive biblioteken – aktiveras i försvarsarbetet.
Bibliotekens roll och attityd under pandemin diskuterades därefter och Grenholm påpekade då att engagemanget ökade under pandemin, även om det gemensamma synsättet och de lokala verksamheterna fortfarande är under utveckling, säger Grenholm.
Under programpunkten hyllade Mobrand även biblioteken och bibliotekarierna, samt betonade vikten av att ha bemannade bibliotek.
– Ett bibliotek utan bibliotekarie är ju bara en bokhylla, säger Mobrand.
Kriget i Ukraina har aktualiserat en diskussion om bibliotekens roll, påpekade Eriksson, och därefter presenterades ”Verktygslåda för bibliotekens beredskapsarbete”, som skapats av föreningens expertnätverk för Bibliotekens roll i totalförsvaret.
– Det är viktigt att konstatera att det [arbetet med bibliotekens roll i totalförsvaret] måste ske utifrån det egna uppdraget och lokala behov, säger Grenholm.
Slutligen diskuterades bland annat bibliotekariernas sårbara roll vid ett krigsscenario samt även vikten av att vara med i exempelvis expertnätverk så att man kan stötta varandra i dessa frågor. Mobrand poängterade även att ”bibliotekarier är beredskap”, och att det är viktigt att bibliotekarier hävdar sig själva i den rollen.
Europeiskt biblioteksarbete – vart är vi på väg?
Under programpunkten ”Europeiskt samarbete – vart är vi på väg?” diskuterades bland annat varför man ska engagera sig internationellt och hur de kan hjälpa bibliotek i Europa. Medverkande var Catharina Isberg, bibliotekschef i Lunds kommun och invald i IFLA Europe Regional Division, samt Rauha Maarno, direktör för kund- och samhällsrelationer på Tillgänglighetsbiblioteket Celia i Finland samt styrelseledamot i Eblida. Moderator var Karin Martinsson Stattin.
– Den europeiska kontexten idag är jätteviktig. Vi har krig i Europa. Vi behöver europeiskt samarbete, säger Maarno.
Isberg berättade om IFLA:s arbete i Europa och betonade hur viktigt det är att samarbeta med olika organisationer. Maarno berättade om Eblidas engagemang och att de nu bland annat jobbar med lagstiftning för bibliotek samt e-böcker.
– Vi har många problem med licensmodellen för e-böcker, säger Maarno. De har nyss kommit ut med en rapport som visar att några länder har nästa noll utlån av e-böcker. Det är kritiskt för Europa, påpekar Maarno.
– Tillsammans kan vi ha muskler att påverka situationen gentemot förlag och andra, säger Isberg.
Därefter diskuterades censur och hot på bibliotek, med exempel på ett bibliotek i Irland och USA. Ett hot mot öppenhet är också inre censur, menar Maarno.
Slutligen diskuterades utbildningssituationen och framtidsutsikter för bibliotekarier. Den kompetens som behövs i branschen är bland annat kring artificiell intelligens, AI. En öppen inställning kring språkkunskap är också viktigt, det är jättesvårt för utlandsfödda att komma in i branschen i Finland, anser Maarno.
Valbara spår
Under eftermiddagen kunde konferensdeltagarna välja mellan tre spår på Linköpings Konsert och Kongress, Linköpings stadsbiblioteks huvudbibliotek, samt Linköpings universitetsbibliotek.
Pelle Amberntsson, utredare på Myndigheten för kulturanalys, pratade om armlängds avstånd i Sverige och i Norden. Han berättade bland annat om armlängdsprincipen historia och utveckling. En viktig erfarenhet för armlängdsprincipen var andra världskriget, och ett viktigt syfte då var att främja politiken från kulturen och sätta professionerna i centrum.
Idag menar Amberntsson, att det främst finns konsensus kring politisk avhållsamhet och att det behövs ett organisatoriskt skydd mot politisk styrning. Enligt en rapport från Myndigheten för kulturanalys, så finns det idag en kulturpolitisk styrning som påverkar, eller riskerar att påverka den konstnärliga friheten på ett negativt sätt.
Hanna Carlsson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, berättade om projektet ”Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap”. I projektet undersöks bland annat dagens svenska politiska miljö, bibliotekens uppdrag och bibliotekslagen, samt nationell kulturpolitik med lokal tillämpning. Det är i princip alltid från den radikala högern som påverkansförsök kommer, påpekar Carlsson.
– Det som jag har reagerat på är att vissa anpassar sina verksamheter utifrån en befarad hotbild, berättar Carlsson.
Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening, berättade därefter om relationen mellan politiker och tjänstemän. Öberg diskuterade bland annat svårigheter med att kulturen ska nå bredare. Ett problem, enligt Öberg, är omdefinitioner av ”begreppet armlängds avstånd”. En annan viktig del är att det finns politisk och även ekonomisk press på biblioteken.
– Jag hoppas att ett syfte med diskussionen här idag är att ni ska känna er rustade i de här diskussionerna, säger Öberg.
Slutligen hölls ett samtal där bland annat olika typer av påverkan diskuterades.
– Användarstyrning vill att användare ska ha ett inflytande, men anledningen till att vi diskuterar det idag är inte att vi inte vill att verksamhet ska påverkas utifrån, utan att biblioteken har blivit en del av en identitetspolitisk debatt. […] Biblioteken har förut inte varit en symbol lika tydligt som nu i en kulturpolitisk diskussion, säger Carlsson.
Öppenhet – bibliotekens främsta konkurrensmedel
Marie Säf, chef för Linköpings stadsbibliotek, inledde programpunkten om strategier för att arbeta med öppenhet på biblioteket utifrån lagar och styrdokument. Bara 50% av linköpingsborna tycker tyvärr att kommunens kulturanläggningar är tillgängliga för alla, enligt en kulturvaneundersökning. Så det finns mycket att arbeta med.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar skapar öppenhet, säger Viktor Johansson, tillgänglighetsexpert på Begripsam som utvärderar biblioteksmiljöer. Arbeta kreativt med de förutsättningar ni har, uppmanar han bibliotekarierna.
Jenny Karlsson, SAR/MSA Moment arkitekter, hjälper till att omdana biblioteksrum. Hon har börjat tydliggöra Linköpings huvudbibliotekets rum så att det är lättare avläst. Akustiken i många bibliotek är usel, vilket Jenny ser som arkitekternas fel. Hon tycker det är bra att Linköping ser detta som en helhetsprocess.
Inspelade röster bland linköpingsborna om öppenhet fick deltagarna också lyssna till. Många kopplar ordet till att vara lyssnande och vänlig, men också att kunna säga vad man tycker och tänker.
