Så inleddes Biblioteksdagarna 2024

Biblioteksdagarna inleddes bland annat med att moderator Fransesca Quartey välkomnade till Skellefteå och konferensen. Det, och mycket mer, skedde under konferensens första dag. Läs vår sammanfattning här.

Öppningsceremonin inleddes i ett soligt Skellefteå med att Fransesca Quartey delade med sig av sitt första biblioteksminne där hon berättade att hon som barn var en bokslukare och ofta åkte till biblioteket för att låna böcker. Hon berätta också om ett varmt minne från bibliotekarien som betydde mycket för henne under sin uppväxt. Sedan välkomnade hon Leif Mårtensson, styrelseledamot i Svensk biblioteksförening, upp på scen för att hålla i invigningstalet.

– Biblioteken är under attack på olika sätt, dels genom den ekonomiska situationen, dels genom politiska uppdrag. Men jag är en optimist, för trots alla utmaningar har jag en en stor portion av framtidstro. För att klara dessa utmaningar behövs en stor dos kreativitet. Det är viktigt att vi pratar om biblioteken så att vi syns och hörs i den nationella debatten, sa Mårtensson.

Sedan var det dags för Evelina Fahlesson, kommunalråd, vice kommunstyrelse-ordförande och personalnämndens ordförande och Daniel Sjögren, ordförande i kulturnämnden i Skellefteå, att inta scenen.

Efter öppningsceremonin var det dags för huvudtalaren Palle Dahlstedt som är tonsättare, improvisatör och konstnär, professor i interaktionsdesign vid Göteborgs Universitet och Chalmers, och lärare i elektronisk musik vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Han är även adjungerad professor i konst och teknologi vid Aalborg Universitet i Danmark. Läs vår intervju med honom här.

Han började med att berätta att han, precis som Quartey, var en bokslukare och att biblioteken och bibliotekarierna var hjältar för honom under hans uppväxt. Hans föreläsning tog deltagarna igenom kreativitetens historia och utveckling. Han berättade om sin egen kreativitet där han som elvaåring började med programmering och sedan musik och hur Tony Busan, utbildningsteoretiker och tidig förespråkare av mindmapping-tekniken inspirerade honom att bli nyfiken att tänka kring kreativitet. Under sin föreläsning visade han tre korta filmklipp där han visade upp hur han experimenterar med kreativitet och musik tillsammans med andra.

– Kreativitet värderas högt i samhället och man hyllar och belönar de som är mycket kreativa. För det finns överallt och kan hjälpa med bland annat problemlösningar, uppfinningar och forskning. Det är också viktigt att förstå både kreativiteten i hjärnan men också sin egen kreativitet för att kunna jobba vidare, sa Dahlstedt.

Han fortsatte att prata om myterna kring kreativitet, att det skulle vara något magiskt eller gudomligt och att många hävdar att det inte går att forska på kreativitet. Men han menar att alla är i en konstnärlig process även i vardagen.

– Det finns många teorier kring vad kreativitet är och vad som är definitionen av kreativitet. Visst kan det finnas kvantitativa skillnader, att vissa idéer väger tyngre, men jag kan ha lika många idéer som ett ”geni” och de är lika viktiga även om de inte är lika tunga, sa Dahlstedt.

Han fortsatte föreläsningen med att ge tips på hur man kan bevara sin kreativitet.

– Du ska vara lite galen och inte bry dig om vad folk tycker, du ska heller inte bry dig om vad du själv tycker. Allt skapande är värdefullt, sa han.

Dahlstedt började prata om kreativitet och teknologi, han gav olika exempel på teknologins inflytande på kreativiteten under åren.

– Teknologiska verktyg har en stor betydelse och nya verktyg ger dig nya tankar. Det finns algoritmer som kan skapa komplex konst, inte bättre utan annorlunda, men människan är fortfarande väldigt mycket involverad. Vi måste ställa oss flera frågor: kan generativ AI bli självständig? Spelar det roll? Och är konst gjord med algoritmer meningsfull? Det finns möjligheter med AI, nya utforskningar, men det finns också problem, sa Dahlsted.

Han menar att ett av problemen med maskininlärning är att det inte kreativt och han varnar för att allt blir ”mainstream”, att det unika försvinner.

– Vi måste fortsätta att bevaka och utforska processen och inte bara optimera. Framtiden blir intressant, avslutade Dahlsted.

Det kreativa ledarskapet

Workshopen fokuserade på det inre ledarskapet och hur man kan bli en kreativ och öppen ledare. Fransesca Quartey, som höll i workshopen, började med att berätta om vad kreativitet är för henne.

– Kreativitet kräver att man kopplar bort tankar som hindrar en från att vara kreativ och ibland krävs ramar och rutiner för att hantera vad som pågår inuti dig, sa hon.

Första timmen av workshopen handlade om vikten av att vara modig och Quartey samlade alla deltagare uppe på scenen för att göra olika interaktiva övningar. Hon ville få deltagarna att öva på bland annat lyhördhet, pratade om att ledarskap handlar om att höra vad som sägs och vad som inte sägs i ett rum. Workshopen följdes sedan upp med ett samtal med paneldeltagarna Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening, Catharina Isberg, bibliotekschef i Lund, och Daniel Sjögren (S), ordförande i kulturnämnden i Skellefteå. De diskuterade bland annat bibliotekens lobbyarbete.

– Biblioteken är den plats många kommer till när man inte har råd med teater eller konserter, det är inte bara ett rum med böcker utan det finns så mycket mer. För många är det en väg in till både litteraturen, men också sitt inre liv, och på vissa bibliotek är det en väg in till till exempel forskningsmaterial, sa Ernhagen.

Hon påpekade också att man inte får glömma bibliotekariernas kompetens.

– Demokratiuppdraget ligger i själva kompetensen. Biblioteken behöver sina bibliotekarier, sa Ernhagen.

Sjögren poängterade att det demokratiska samtalet är viktigt och att man måste våga ha den typen av samtal. Han tog upp Dawit Isaak-bibliotek i Malmö som ett bra exempel där man lyfter förbjudna böcker.

– Jag är inspirerad av det biblioteket för där tar man en diskussion om varför en viss bok är förbjuden och jag tror att den typen av diskussion är en viktig del i den här polariserade världen vi befinner oss i just nu, sa Sjögren.

När panelen fick diskutera om bibliotekens utmaningar och möjligheter de kommande åren lyfte Isberg att det är viktigt att biblioteken tänker kreativt.

– Den stora utmaningen är ekonomin som vi alla måste förhålla oss till och här måste vara kreativa, hitta olika sätt för att klara den. Men vi måste också se över lokalsamhället och hur det påvekar biblioteksverksamheten. Det är viktigt att veta var vi behöver finnas och vad för verksamhet som faktiskt behövs, det handlar inte om att vi ska vara en lokal full av böcker utan vi måste vara ute där vi behövs, sa Isberg.

Hon tog även upp att utmaningar med hybridlandskapet, att det slår hårt mot biblioteken bland annat på grund av kostnadsökningar och tillgängligheten, samt bibliotekens beredskap.

– I Lund jobbar vi hårt med säkerhetsavdelningen på kommunen, där får de statliga medel men biblioteken måste också få ta del av det, sa hon.

– När jag var i Lissabon på en internationell konferens som EBLIDA anordnade berättade jag om att våra bibliotek är en del av totalförsvaret, och vi diskuterade även att principen om armlängds avstånd krymper internationellt, sa Ernhagen.

Isberg, som är aktiv i den internationella biblioteksorganisationen IFLA, berättade att hon får uppdateringar från olika delar av Europa och att de pratar mycket om beredskap.

– Det är en kamp. Vi vill förändra bilden av att bibliotek enbart är ett rum med böcker men vi behöver få verktygen, verksamhetsnära kommunikatörer som jobbar med oss och som hjälper oss att stärka verksamheten, sa Isberg.

Ernhagen höll med och uppmanade att släppa kommunikatörerna lösa.

– Låt de vara kreativa och bära ut biblioteksverksamheten ut i samhället. Vi måste vara mer ute och uppsökande, inte enbart för specifika målgrupper utan för hela befolkningen, sa Ernhagen.

Hon fortsatte att berätta att Svensk biblioteksföreningen håller på att jobba med en ny kommunikationsstrategi där opinionsarbetet ska vara en del av den.

– Den nya strategin är en konkret sak men det handlar också om att ha örat mot marken och lyssna på medlemmarna för att se vilka frågor vi ska driva och bland annat vad det är vi ska ha med oss när vi pratar med politiker, sa Ernhagen.

Hon fortsatte med att berätta att det är viktigt för föreningen att ha en fortsatt dialog och möten med tjänstemän och politiker.

– Jag tror mycket på att bygga relationer med politiker och komma med underlag och bra argument för att skapa och upprätthålla relationer, sa hon.

Sjögren höll med och berättade att det, rent konkret, alltid är bäst att ta kontakt året före ett val då politikerna ofta jobbar som hårdas då med sina vallöften.

Workshop med Hyper Island

Victoria Todorova och Isabel Chender, processledare från Hyper Island, började workshopen med en föreläsning och berättade om deras metoder kring kreativitet. De menar att det handlar om att ha rätt attityd när man ska tackla ett problem och för att hitta nya kreativa lösningar. Sedan delade de upp deltagarna i olika grupper för att jobba tillsammans för att hitta lösningar på olika problem. De menade att man alltid ska ha en positiv inställning och bygga på idéer, snarare än att kasta dem om de känns onåbara.

– Det var väldigt intressant men också svårt. Det var ett bra sätt att jobba tillsammans med personalgruppen, det var bra övningar som gjorde att alla fick höras, säger Andrea Boväng Fängström som var en av deltagarna.

En annan deltagare önskade att workshoppen var mer konkret.

– Jag tycker att det svårt och för brett, det var svårt med stora, vida områden och för kort tid att skriva upp sina idéer och lite för kort tid att skriva upp sina idéer, säger Margareta.

Fönster mot omvärlden

Under programpunkten ”Omvärldsbevakning i praktiken” delade Jennie Larsson och Anna Nyman från Digiteket med sig av sina tips för effektiv omvärldsbevakning.

– Var kreativ i var någonstans man behöver ta sig för att få och sprida information.

De inledde med att berätta om begreppet omvärldsbevakning, med avstamp i rapporten ”Steget före i folkbiblioteket” av Jenny Lindberg och Ola Pilerot. I rapporten framkom bland annat att biblioteksanställda integrerar omvärldsbevakningen i sitt arbete och att chefer är positiva till omvärldsbevakning. Trots det döljer många arbetare att de omvärldsbevakar på arbetstid och gör det i stället på sin fritid, vilket skapar suddar ut gränserna mellan fritid och arbete.

Digiteket berättade också hur de själva arbetar med omvärldsbevakning: de har bland annat fasta möten, träffar med myndigheter, regioner och bibliotek, studiocirklar, med mera.

– Ju tydligare uppdrag eller arbete, ju bättre omvärldsbevakning. Där har vi ett medskick till cheferna, sa Anna Nyman.

Finlands sak är vår

I april lanserades Finlands nationella e-bibliotek. E-biblioteket är en del av Nationalbiblioteket som har inrättat en separat enhet för att utveckla och samordna tjänsten. Programpunkten hölls på engelska.

Hittills omfattas 80 procent av landets invånare. Initiativet till ett nationellt e-bibliotek kom från folkbiblioteken och fick ett anslag från finska staten på två miljoner euro med en tidsram på två år, berättar Anna Tuomikoski, som höll i programpunkten och är informationsspecialist på e-biblioteket.

Resultatet blev en plattform och app för e-biblioteket, och bakom detta jobbar ett team på nio personer. Biblioteket bygger på en så kallad ”open source-lösning”, och låntagarna behöver inte ha ett bibliotekskort – utan man måste bekräfta sin identitet på annat sätt. Genom e-biblioteket kan de få tydlig statistik av vilka e-böcker, medier och ljudböcker som lånas. Urvalet sker genom särskilda expertgrupper som består av bibliotekarier. Ett problem är att de stora förlagen inte vill vara med i e-biblioteket – därmed finns många populära titlar inte tillgängliga. Lagens långa arm sätter även käppar i hjulet för e-bibliotekens möjlighet att utvecklas menar Tuomikoski.

– The publishers tried to make us stop the project, but we didn’t. Lot of small publishers are really happy that this service exists, påpekar hon, och lägger senare till:

– Legislation is lagging behind. We need new laws that will force publishers to sell. If we were to establish libraries now, it wouldn’t be possible because publishers wouldn’t agree. I think it’s sad.

Slutligen uppmanar hon publiken att våga drömma stort.

– In Finland it was a question of two persons who had the courage, so look around. Are you the one who could start making this happen?

Gemensam riktning för det digitala kulturarvet

Den 13 juni 2024 lanserar Riksantikvarieämbetet den nationella strategin för ett digitalt kulturarv. Moa Ranung, programledare vid Riksantikvarieämbetet, berättade om bakgrunden till och arbetet med strategin.

– Kulturarvet är en motvikt mot desinformation, sa Ranung, som även påpekar att det digitala kulturarvet är viktigt för att undersöka eller återskapa ettmateriellt kulturarv – om det exempelvis blir förstört vid krig.

Under hösten startas ett kostnadsfritt, nationellt nätverk om att omsätta strategin i praktiken, där alla intresserade välkomnas, berättade Ranung.

Ambitionerna med den nationella strategin är att skapa ett beständigt kulturarv, ett användbart kulturarv, och ett synligt kulturarv, enligt Ranung. De hoppas att den nya strategin vara ett relevant och samlat stöd för beslutsfattare och kulturarvsaktörer. Hur bibliotekens roll kommer att se ut i förhållande till den nya strategin, får framtiden utvisa.