Med hjälp av medel från Sametinget vill Samernas bibliotek och Sorsele bibliotek tillsammans utveckla en ny grund för ett klartextsystem som är bättre lämpat att synliggöra samisk kultur, språk och litteratur. Detta ska göras i workshop-format tillsammans med samiska biblioteksbesökare och bibliotekarier i Sápmi.
– Workshopparna är arvoderade via Sametinget. Projektet ”Samisk samling – vems samling?” är viktigt för att det är en grupp vars kunskaper och erfarenheter ofta utnyttjas utan återkoppling eller respekt, säger Anna-Carolina Brandels och Ingrid Nylén Vinka som båda arbetar som folkbibliotekarier i Sorsele kommun, Sveriges tredje minsta kommun.
Workshopparna sker i samarbete med samiska samordnare och folkbiblioteken på orten. Hittills har de haft två workshops, en på Ammarnäs bibliotek i Sorsele kommun och en på Jokkmokks bibliotek. Nästa workshop äger rum i Lycksele senare i vår.
– Vi har under de senaste åren arbetat mycket med våra samlingar i Sorsele och köpt in mycket ny samisk litteratur. När vi skulle ställa upp böckerna i hyllorna märkte vi att många kategorier kändes förlegade och problematiska. Vi kontaktade Lycksele bibliotek som är med i vår biblioteksamverkan och som tidigare haft ett projekt riktat mot sin samiska samling. Genom dem fick vi sedan kontakt med Hanna Karolina Schimmer och tillsammans väcktes idén om ett slags pilotstudie där vi ville utforska andra sätt att presentera litteratur av och om samer i biblioteksrummet, säger Brandels och Nylén Vinka.
Hanna Karolina Schimmer arbetar som bibliotekskonsulent vid Samernas bibliotek. Hon är samisk resursbibliotekarie för alla bibliotek i Sverige och leder utforskande workshops tillsammans med samiska deltagare på olika orter. Där får deltagarna tillsammans undersöka böcker och ta fram kategorier de tycker passar. Sorsele är en samisk förvaltningskommun och biblioteken har också ett särskilt uppdrag att synliggöra och stärka de fem nationella minoriteterna.
– Vi tänker att det spelar roll för besökaren som möter samlingen vad det står på skyltning i hyllan och bokryggar. Om läsaren lånar en bok om samisk historia och får med sig en bok skriven utifrån ett historiskt kolonialt perspektiv är det kanske viktigt att detta på något sätt är tydligt. Mycket av den äldre litteraturen är ju skriven om samer i ett utifrånperspektiv i en rasistisk och systematisk förtryckande kontext, säger Brandels och Nylén Vinka.
De menar att det gamla klassifikationssystemet SAB, som används på många svenska bibliotek, fungerar bristfälligt för att presentera samisk litteratur och att klassifikationssystemet DDK är ännu värre. Där splittras olika ämnen trots att de i den samiska kulturen och kunskapstraditionen hör ihop, säger dem.
– Det kortsiktiga målet är att vi ska få inviga vår samiska samling på Ammarnäs bibliotek under samiska sommarveckan 2024 med nya klartextkategorier som bättre synliggör samisk kultur, språk och litteratur. Och så hoppas vi att det blir lättare att lägga in och ställa upp nyinköpta böcker för att de faktiskt har någonstans att bo i hyllorna! säger Brandels och Nylén Vinka.
Det långsiktiga målet, menar dem, är att bjuda alla folkbibliotek som vill prova på ett nytt klartextsystem för samisk litteratur, oavsett om de har en stor eller liten samling.
– Vi tänker att detta klartextsystem är något av en start och att det behöver vara levande och uppdateras allteftersom för att vara relevant för tiden och låntagarna, säger Brandels och Nylén Vinka.
