Neddragningar i hälso- och sjukvårdens biblioteksverksamhet påverkar möjligheten att göra kloka, kliniska val och riskerar därmed att påverka vårdkvaliteten. Det skriver Helene Öberg, ordförande, Svensk biblioteksförening och Anna Videfrost, ordförande, Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer (SSBC), i en debattartikel i Dagens Medicin.
Reaktionerna blev stora när regionstyrelsen i Sörmland valde att under hösten 2023 minska antalet anställda på sjukhusbiblioteken med hälften – från åtta till fyra personer. Det handlar inte bara om bibliotekarier som förlorar sina jobb, utan hälso- och sjukvårdpersonal såg också hur neddragningen skulle påverka dem i deras profession. Utan tillgång till bibliotekarier påverkas deras möjlighet till kompetensutveckling, tillgången till litteratur under utbildning, samt tillgången till information vid patientbesök och uppdatering av rutiner.
I Sörmland beror neddragningen på ett stort budgetunderskott, vilket inte är unikt i Sverige i dag. Sörmland följer en trend där antalet bemannade sjukhusbibliotek i landet minskar för varje år: enligt ett åtgärdsförslag på Karolinska universitetssjukhuset ska patientbiblioteket i Solna bli ett obemannat väntrum och i Västernorrland reduceras sjukhusbiblioteksverksamheten kraftigt, för att nämna några exempel. De senaste fem åren har antalet bemannade sjukhusbibliotek gått från 64 till 56 bibliotek, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
