I ett öppet brev till skolminister Lotta Edholm och regeringen skriver Silvia Ernhagen, Svensk biblioteksförenings generalsekreterare, och Hilma Olsson, förläggare på Hegas förlag, om vad som krävs för att satsningen på skolbibliotek ska slå rätt.

Bästa skolminister Lotta Edholm och regeringen. Just nu pågår den Nordiska skolledarkongressen på Svenska mässan, där Svensk biblioteksförening och Hegas förlag deltar. Skolledare står inför många svåra utmaningar när de arbetar för att uppnå skolans mål. Inflationen har naggat på budgetar. Läsförståelsen fortsätter att sjunka och tryggheten på skolan måste öka. Men det finns investeringar som både på kort och lång sikt kan säkra kvalitén och tryggheten i svensk skola. En av dessa investeringar stavas skolbibliotekarien.

Vi ser att det är positivt att du, skolminister Lotta Edholm, tillsammans med regeringen, satsar på bemannade skolbibliotek från och med hösten 2025.  Satsningen består dels i en ändring i skollagen med ett förtydligande att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek bemannade med bibliotekarier, dels i ett statligt stöd till huvudmännen som omfattar 216 miljoner kronor år 2025 och därefter 433 miljoner kronor årligen.

Men bara pengar är inte nog, Lotta Edholm. Sveriges rektorer behöver kompetensutvecklas i vad en skolbibliotekarie egentligen gör. En skola med tillgång till bibliotek och bibliotekarie ger sina elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, likvärdiga förutsättningar att klara sina nuvarande och kommande studier. Några som ser detta i sitt dagliga arbete är biträdande rektor Linnea Lindquist och skolbibliotekarie Jonna Bruce, verksamma på Hammarkullsskolan, som nyligen utkom med boken Skolbibliotek nu! – Skolbibliotek som pedagogisk funktion.

Linnea Lindquist skriver i boken att skolbiblioteket inte nämndes med ett ord när hon gick rektorsprogrammet. Det var först när hon anställde sina första skolbibliotekarier som hon insåg vilken nyckelfunktion skolbibliotekarien kunde fylla på Hammarkullsskolan. Många elever hade stora kunskapsluckor i svenska språket och läsningen sackade efter. Efter några år med ett välfungerande skolbibliotek vände resultaten. Eleverna presterade bättre på de nationella proven i både läsning och skrivande. Skolans värdegrundsarbete förbättrades också, då man aktivt arbetat med att öka elevernas tolerans för olika religioner och HBTQI-frågor.

Även medie- och informationskunnighet (MIK) är en förutsättning för att eleverna ska klara sin skolgång. Vi lever i en allt komplexare digital verklighet som ställer höga krav på förmågan att sortera och granska information. MIK är i grunden en läsförmåga för en digital verklighet och kraven i läroplaner och styrdokument är tydliga. Eleverna ska under sin skolgång uppnå en hög grad av källkritiskt tänkande, kunna söka och hitta information. Dessa områden är skolbibliotekariens kärnexpertis och det rustar eleverna till demokratiskt medvetna medborgare.

Hammarkullsskolan är ett levande exempel på hur skolbibliotekarien, med rätt förutsättningar och rätt organisatoriskt stöd från rektor, är en både kostnadseffektiv och långsiktig investering som bidrar till elevernas måluppfyllelse. Biträdande rektor Linnea Lindquist satsade och fick resultat, och nu satsar alltså ni i regeringen på skolbibliotekarien.

Faktum är att satsningen riskerar att misslyckas om stödet integreras i de generella statsbidragen till kommunerna. För att lagändringen ska få avsedd effekt måste du, Lotta Edholm tillse att de avsatta medlen öronmärks för just bemanning. Annars riskerar pengarna att gå till andra prioriteringar hos huvudmännen.

I dag saknas det 1300 bibliotekarier för att kunna bemanna skolbiblioteken runt om i Sverige, enligt en rapport från Fackförbundstidningen Magasin K. Läsåret 2020/21 var det 271 bibliotekarier som tog ut sin examen på kandidat- eller masternivå. Det examineras helt enkelt för få bibliotekarier för att fylla behovet. Därför menar vi att regeringen och rektorerna måste allokera medel för både snabba fortbildningsinsatser och en långsiktig ökning av platser på samtliga utbildningar i biblioteks- och informationsvetenskap.

Vi kräver tre åtgärder för att regeringens satsning ska få effekt; att det aviserade statsbidraget blir riktade medel, att det utbildas fler bibliotekarier samt att rektorer på skolorna får kompetensutveckling i hur man nyttjar skolbiblioteket som pedagogisk funktion. Endast då kan alla Sveriges elever få tillgång till en utbildad bibliotekarie och ett välutrustat skolbibliotek.

Vi, Svensk biblioteksförening och Hegas förlag, närvarar på Nordiska skolledarkongressen för att prata med rektorer och skolledare om vikten av ett bemannat skolbibliotek. Det är upp till er, skolminister Lotta Edholm och resten av regeringen, att se till att satsningen på bemannade skolbibliotek kommer eleverna till gagn.