Det är mycket positivt att e-böcker ska kunna läsas med talsyntes. Men bibliotekens höga kostnader för e-böcker kan leda till att utbudet av tillgänglig litteratur faktiskt minskar. Det skriver föreningen i en analys till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), angående det europeiska tillgänglighetsdirektivet.
Från 28 juni 2025 ska digitala böcker och programvara som används för att läsa dem – till exempel läsappar eller digitala abonnemangstjänster – uppfylla nya tillgänglighetskrav, enligt det europeiska tillgänglighetsdirektivet som trädde i kraft våren 2019. Senast 28 juni 2022 ska de bestämmelser som krävs vara införda i lagar och andra författningar i medlemsländerna.
MTM har bett Svensk biblioteksförening om en analys kring hur tillgänglighetsdirektivets bestämmelser om e-böcker kan påverka biblioteken. Såhär skriver föreningen bland annat i sin analys, som nu skickats till MTM:
”När samtliga e-böcker kan läsas genom talsyntes kommer den kommersiella bokmarknaden att bli mer jämlik. Personer i behov av talböcker kommer inte att behöva vänta på att MTM ska utkomma med en talboksutgåva, utan kan direkt tillgodogöra sig litteratur på samma marknad som den som kan läsa pappers- eller e-böcker. På så sätt är den kommersiella bokmarknaden redan mer jämlik med den allt större marknaden av ljudböcker. De saknar dock vissa funktioner som talböcker har.
För att e-böcker som kan läsas med talsyntes ska kunna ersätta talböcker på sikt, måste dessa innehålla samma funktioner. Det finns en risk att en mer tillgänglig e-bok kan göra det mindre tillgängligt för låntagarna i behov av litteratur i ett tillgängligt format. E-böcker är, i dagsläget, dyra för biblioteken och de har inte möjlighet att inneha ett stort bestånd. Förlag sätter även populära böcker i ”karantän” så att bibliotek inte kan köpa in böckerna som e-böcker förrän en viss tid efter utgivning. Nya och populärare e-böcker är också väsentligt dyrare för biblioteken att låna ut än äldre e-böcker.
Det finns en risk att de som är i behov av att få litteratur i ett annat format än i text blir hänvisad till den reguljära marknaden. Det riskerar att bidra till en ökad ojämlikhet då låginkomsttagare med lässvårigheter inte har råd att köpa/strömma litteratur. Det är här Svensk biblioteksförening ser den största risken med direktivet.”
