Januari 2024 är det dags för den första mångspråkskursen på Högskolan i Borås, institutionell medlem i Svensk biblioteksförening. Det är en kurs som visar sig vara efterfrågad och efterlängtad bland bibliotekspersonal.

Vi har pratat om kursen med Johan Webber, ansvarig för kursen ”Det mångspråkiga biblioteket”, universitetsadjunkt på Högskolan i Borås och före detta mångspråksbibliotekarie.

Hur känns det nu när kursen snart ska komma i gång?
– Det känns riktigt kul! Det finns ett stort intresse för kursen ute på biblioteken och senast jag kollade var kursen nästan full. Framför allt ska det bli både roligt och spännande att träffa bibliotekspersonal från olika delar av Sverige med intresse för det mångspråkiga biblioteket. Jag tänker att det kommer bli många givande samtal där även vi som är lärare i kursen kan få lära oss nya saker eller sätt att se på mångspråksverksamhet på bibliotek, svarar Webber.

Kursen riktar sig främst till bibliotekspersonal som arbetar med, eller ska börja arbeta med, biblioteksverksamhet riktad mot människor med annat modersmål än svenska.

– Jag kan dock även tänka mig att kursen är intressant för studenter och blivande bibliotekarier som vill utöka sina kunskaper om det mångspråkiga biblioteket eller för den som är intresserad av mångspråksfrågor och biblioteksverksamhet rent generellt, säger Webber.

– Det huvudsakliga syftet med kursen är att kunna erbjuda en stabil grund att stå på när det gäller bibliotekspersonalens/studenternas kommande eller fortsatta arbete med det mångspråkiga biblioteket. Kursen har framför allt tagits fram eftersom den efterfrågats av såväl studenter som bibliotekspersonal på skolbibliotek, folkbibliotek och regionbibliotek, berättar Webber.

– På i stort sett alla bibliotek arbetar man i någon mån med mångspråkig biblioteksverksamhet men ofta, om man ska generalisera, känner bibliotekspersonal att man saknar nödvändiga verktyg för att kunna vidareutveckla sitt arbete. Vill man konkretisera det här behovet skulle man med andra ord kunna säga att det helt enkelt saknats en viktig, för att inte säga väsentlig, del i vårt utbud på Högskolan i Borås. Tanken med den kommande kursen är att fylla detta tomrum och att därmed svara på ett behov som återfinns ute på de svenska biblioteken, säger Webber.

Kursen innehåller grundläggande kunskaper ämnade att skapa en förståelse för hur man kan arbeta med mångspråksverksamhet på bibliotek. I kursen står interkulturalitet och interkulturella arbetssätt i fokus, och särskild uppmärksamhet ägnas åt de nationella minoriteterna. Andra delar som tillkommer är internationalisering samt flerspråkighet kopplat till läsfrämjande för barn.

– Under kursens gång kommer vi även att uppmärksamma aktuella frågor som berör bibliotek och mångspråk som exempelvis den, på senare tiden, uppmärksammade debatten kring rasifiering och folkbibliotek, berättar Webber.

Varför är det viktigt att kunna legitimera sitt mångspråksarbete?
– När det gäller det mångspråkiga biblioteket är legitimeringen av det vi gör extra viktig eftersom jag av egen erfarenhet vet att man som mångspråksbibliotekarie ofta blir ifrågasatt, något som även framkommer vid samtal med mångspråksbibliotekarier runt om i Sverige. Det är vanligt att bli tillfrågad om varför det anordnas aktiviteter på andra språk än svenska. Det är vanligt att få frågan om varför det satsas på barn- och ungdomsböcker på exempelvis arabiska eller somaliska, säger han.

Genom att ha insikt i vad som står i bibliotekslagen, genom att hänvisa till aktuella styrdokument och genom att ha kunskaper om vad aktuell forskning påvisar, legitimerar man det som görs med argument som rimligen bör vara svåra att bortse ifrån, menar Webber.