”Stor potential att via biblioteken nå ut med information om medborgarforskning”

Hur kan biblioteken göra allmänheten mer delaktig i forskningsprocessen? Det är något som Kungliga biblioteket har undersökt i en ny rapport om medborgarforskning och bibliotek. Vi har pratat med Andreas Hedberg, docent i litteraturvetenskap och författare av rapporten, samt Johanna Hansson, biträdande överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek som är institutionell medlem i Svensk biblioteksförening.

Så kallad medborgarforskning pågår i dag vid flera svenska lärosäten. Allmänheten kan inom medborgarforskningen bidra genom att till exempel samla in data till naturvetenskapliga projekt, eller hjälpa till med transkribering av äldre texter. I rapporten ”Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen – en kartläggning och analys”, samt genom en kunskapsöversikt av medborgarforskning i Sverige och på utländska bibliotek av Vetenskap och Allmänhet, framkommer det att biblioteken har en unik position för att främja medborgarforskning.

På vilket sätt gynnas biblioteken av allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen?
– Det är viktigt att biblioteken upplever att de själva har något att vinna på den här typen av arbete. I andra länder, till exempel i USA, nämns ”citizen science” (medborgarforskning) som ett sätt att göra biblioteken relevanta för medborgarna, i en tid då biblioteksväsendet kämpar för att hitta sin plats i en alltmer digital verklighet. Sedan är det förstås så att hela samhället tjänar på att bredare grupper, såsom bibliotekens användare, får en ökad förståelse för den vetenskapliga processen, säger Hedberg.

Hur kan biblioteken göra allmänheten mer delaktig i forskningsprocessen?
– Det allmänna biblioteksväsendet är unikt för att det finns överallt i landet, och når många olika typer av användare. Därför finns det en stor potential att via biblioteken nå ut med information om medborgarforskningsprojekt och andra satsningar som gör att allmänheten engageras i forskningen. Genom att använda biblioteken för att rekrytera och informera deltagare kan medborgarforskningen bli mer jämlik och demokratisk, och inte bara nå välutbildade i större städer, svara Hedberg.

Vad krävs för att det sker fler satsningar gällande ökad delaktighet i forskningen inom det allmänna biblioteksväsendet ?
– Om biblioteken förväntas bidra till att göra allmänheten delaktigt i forskningen så måste det tydligt framgå av deras uppdrag. Ett sådant uppdrag måste också kombineras med lämpliga resurser och med intern kompetensutveckling om till exempel medborgarforskning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att initiativ från forskarsamhället är helt avgörande för att den här typen av projekt ska bli av. Medborgarforskning och liknande metoder har än så länge inte fått något avgörande genombrott på svenska universitet och högskolor, berättar Hedberg.

Vad överraskade dig mest i arbetet med rapporten?
– Jag blev imponerad av det arbete som bedrivs på skolbiblioteken! Bibliotekarierna där har ofta små resurser och ont om tid, men de lyckas trots detta göra viktiga insatser, bland annat genom att samarbeta med kollegor på lärosätesbiblioteken. Det visar på deras potential och vikten av att den nya regeringen satsar på skolbiblioteken framöver, säger Hedberg.

”Meningsfullt att engagera forskarna själva”

Johanna Hansson, biträdande överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek, menar att universitetsbiblioteken visserligen bjuder in allmänheten till att bidra med forskning, men att det snarare är meningsfullt att engagera forskarna själva än universitetsbiblioteken.

Hur arbetar ni med medborgarforskning?
– Universitetsbiblioteket bedriver ingen egen forskning och kan därför inte på egen hand involvera medborgare i forskningsprocessen. Det förekommer att vi gör olika crowd sourcing-insatser, till exempel för att transkibera äldre kataloger. Allmänheten kan då bidra. De transkiberade katalogerna kan sedan användas av till exempel forskare. Självklart är också alla våra resurser tillgängliga för allmänheten – databaser genom ”walk in use”, vilket gör att man som medborgare dels kan använda materialet för ”hobbyforskning”, dels kan ta del av den forskning som produceras. Båda delarna bör öka legitimiteten för och den demokratiska insynen i forskningen.

Vilka svårigheter finns det i nuläget gällande lärosätesbibliotekens arbete med medborgarforskning?
– Universitetsbiblioteken ska i första hand ge stöd till studenter, forskare och lärare, i andra hand till allmänheten. Men eftersom vi inte bedriver egen forskning tror jag att det är mer meningsfullt att engagera forskarna själva. Biblioteken kan med sina samlingar och sin kompetens möjliggöra möten mellan forskare, forskningsresultat och allmänhet, men troligen inte vara motor i ökad medborgarforskning, säger Hansson.

Möjligen är frågan lite felställd, hävdar Hansson, eftersom hon menar det går att tolka den som att biblioteken själva skulle bedriva forskning.

– Men samtidigt: Biblioteken kan och bör spela en stor roll i att öka kunskapen om vad forskning är, vilka resultat den åstadkommer och hur ett forskningsbaserat kunskapssökande fungerar, kommenterar Hansson.

Vad tror du krävs för att det sker fler satsningar för ökad delaktighet i forskningen inom lärosätesbiblioteken?
– Ett nära samarbete med forskare och institutioner som i sin forskning ser – eller skulle kunna se – ett värde i medborgares delaktighet i forskningen. I sådana sammanhang kan bibliotek fungera som kontaktytor och länk mellan allmänhet och akademi, säger Hansson.