Tingbergsskolan i Kungsbacka har satsat stort på hbtqia+ i ett projekt där de bland annat har köpt in böcker på temat för samma summa som de vanligtvis spenderar på böcker under ett helt år. Vi har pratat med Jessica Nordlund, bibliotekarie på skolan.
Utöver det stora inköpet av hbtqia+böcker har personalen även bland annat utbildat sig inom hbtqia+, därutöver skapade eleverna på Tingbergsskolan en utställning tillsammans som innehöll dikter om hbtq+. Hbtqia+ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner, samt asexuella personer.
Varför valde ni att genomföra denna satsning?
– Vårt förhållningssätt och våra kunskaper behövde uppdateras och stärkas så att våra elever kan känna sig inkluderade och sedda utifrån deras verklighet, säger Nordlund.
Tingbergsskolans skolbibliotek hade inte tillräckligt med fack- och skönlitteratur för att inkludera alla inom hbtqia+frågor. Undermålig kunskap inom hbtqia+ var ett problem som visade sig genom att elever och vårdnadshavare berättat om det för personal på skolan. Det gällde allt ifrån frågor om vilket genus eleven önskade att bli sedd som, till hur man pratar om hbtqia+frågor i alla ämnen och varför skolbiblioteket inte kunde erbjuda facklitteratur och skönlitteratur där eleverna kunde känna igen sig eller få information om hbtqia+frågor.
– Vi upplevde även själva att vi inte hade redskapen eller kunskapen att inkludera alla elever på ett naturligt sätt inom hbtqia+-frågor. Detta framkommer tydligt när vi diskuterar frågan tillsammans inom personalen eller ställdes inför faktum med en elev som vill ha stöttning. Vi ville veta vad vi skulle göra för att stötta och inte stjälpa elever inom hbtqia+, säger Nordlund.
Skolbiblioteket sökte medel för skön- och facklitteratur som bland annat belyser hbtqia+frågor.
– Vi vill kunna visa på mångfald inom hbtqia+frågor exempelvis inom regnbågsfamiljer, sexualitet och genus/kön. Att erhålla litteratur för igenkänning och/eller mångfaldsperspektiv ska ge alla elever ett inkluderande i skolan där deras verklighet belyses på ett naturligt sätt, berättar Nordlund.
De sökte även medel för studiebesök och samtal med ungdomar, med förhoppningen om att få en större förståelse för arbetet med dessa frågor i framtiden och för att kunna stärka eleverna och vårdnadshavarna.
Vilka utmaningar har ni haft i arbetet med satsningen?
– Största utmaningen har varit att vi vuxna har ett bagage med oss som vi måste förhålla oss till. Inom skolan så är de flesta av oss 35 år och äldre, det vill säga att vi inte har undervisats i hbtqia+frågor eller talat om det öppet under vår uppväxt. Vi måste lära oss mycket och lära om hur vi pratar med våra kollegor, elever och vårdnadshavare. Exempelvis att inte dela in elever i flickor och pojkar, att inte utgå från att min kollegas nya kärlek är av annat kön, etcetera. Detta bör vara självklarheter, men det går av bara farten och är inte för att man har ont uppsåt utan för att man innan inte har haft kunskapen, säger Nordlund.
När nu samtliga på skolan har genomgått en utbildning, samtalat, arbetat med och läst litteratur inom ämnet, så har de nu ett gemensamt förhållningssätt som gör det lättare att tänka om och göra rätt, berättar Nordlund.
I satsningen har ni bland annat samtalat med ungdomar som har gått på skolan. Vad fick ni fram genom dessa samtal?
– Ungdomarna började med att säga att det inte heter hbtq utan hbtq+ vilket även RFSL precis hade börjat med. De har nu ett år senare även lagt till ”a”. De tyckte att det var mycket bra att det skulle finnas mer hbtqia+litteratur för eleverna F-6, vilket ju inte de haft. Om de haft det skulle det ha gett dem en mer inkluderande känsla i skolan. De sa att deras känsla var att det var bättre i F-6 än när de själva gick där, svarar Nordlund.
Ungdomarna tyckte även att det bland annat borde vara särskild regnbågsmärkning på böckerna och att de skulle vara på den ”vanliga” hyllan i biblioteket – tvärtemot vad de vuxna tyckte om skyltningen i biblioteket. Ungdomarnas förslag genomfördes, och en av anledningarna var att alla elever skulle kunna möta Regnbågsfamiljer inom litteratur. Därutöver läste och bokpratade Nordlund om hbtqia+böcker en hel vår. Andra problem som ungdomarna lyfte var att de kände att vuxna inom skolan inte tog deras känslor, identitet och genus/kön på allvar. Omklädning och toaletter var ibland fortfarande uppdelade för kille/tjej vilket var problematiskt, berättar Nordlund.
Vilka reaktioner har ni fått på arbetet med projektet?
– Vi har bara fått positiva reaktioner från elever på skolan. Det är och har varit stort tryck på hbtqia+böckerna. Elever med utländsk bakgrund har i vissa fall aldrig hört talas om hbtqia+ så de har varit mycket frågvisa och i vissa fall även chockade över att man exempelvis kan vara trans, lesbisk eller ha queera uttryck. Vissa har sagt att det är förbjudet, så här har det varit extra viktigt att tala om allas lika värde och rättigheter, säger Nordlund.
Lärare och rektorer har varit mycket positiva i arbetet med projektet som visar sig ha skapat ringar på vattnet; området Förskola Grundskola inom kommunen har tillsammans med hbtqia+gruppen börjat titta på utbildning till all personal med start inom Elevhälsan. Dessutom tog hbtqia+gruppen i kommunen genast kontakt med Jessica Nordlund när de fick höras om projektet, och har tillsammans varit med i ”Psyklyftet” i Kungsbacka med eleverna från skolan.
– I Förskola Grundskola-nämnden var det någon av politikerna som hade åsikter om vårt projekt, det vill säga att hen ifrågasatte om man verkligen ska arbeta med detta i skolan. Men som sagt, det var en enskild politiker som hade denna åsikt, säger Nordlund.