2021 beslutade Svensk biblioteksförening att stötta forskarskolan ”ReSource – Läsningens och källkritikens omvandling i digitala kulturer”. Satsningen var ett led i att öka antalet doktorander inom biblioteks- och informationsvetenskap. Nu har föreningen beslutat att fortsätta stötta forskarskolan i ytterligare fyra år.
– Det känns otroligt glädjande, givetvis! Hela det biblioteks- och informationsvetenskapliga Sverige är mycket tacksamma för detta stöd, säger Anna Lundh, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås samt koordinator för forskarskolan samt för Nätverket för forskarutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap.
Forskarskolan syftar till att utforska informationsläsning och källkritik genom en analys av samspelet mellan både kommersiella informationsinfrastrukturer och institutioner samt de krav som ställs på människor i olika roller.
– Vi lever just nu i en tid som karakteriseras av en informationskris, där spridning av felaktig information, desinformation och konspirationsteorier, samt minskat förtroende för traditionellt trovärdiga källor skapar stora problem. Samtidigt med denna utveckling förändras människors sätt att läsa och nya sätt att bedöma källor tar form, säger Lundh.
Forskarskolan drivs av samtliga biblioteks- och informationsvetenskapliga institutioner och avdelningar i Sverige och koordineras av Högskolan i Borås. Den finansieras av ett bidrag från Vetenskapsrådet, samt av de ingående institutionerna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet och Uppsala universitet.
Samarbete över institutionsgränser
Projektet innefattar alla tolv doktorander, men de flesta av aktiviteterna är öppna för landets doktorander i ämnet. De tolv nya doktorsavhandlingarna kommer att innebära ett betydande bidrag till en forskningsgrundad förståelse för hur läsningen och källkritiken tar form i relation till dagens digitala kulturer, men också historiskt, berättar Lundh. Hon menar att de nya doktorerna innebär att den kompetensförsörjningskris som biblioteks- och informationsvetenskapen står inför i Sverige – och som Svensk biblioteksförening många gånger påpekat – mildras.
– Forskarskolan är också viktigt för ämnets framtid på så vis att den innebär att vi samarbetar över institutionsgränserna. Projektets doktorander har handledare från två lärosäten, och de årliga aktiviteterna innebär att alla doktorander i ämnet får möjlighet att lära känna varandra och seniora forskare från hela Sverige. Att ha ett bra nätverk och att kunna samarbeta med andra är avgörande för forskare idag, menar Lundh.
Stödet innebär att forskarskolan kan fortsätta att anordna skrivretreater en gång per år för alla doktorander i biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige.
– I oktober i år åkte vi på vårt tredje retreat, som möjliggjorts av Svensk biblioteksförenings generösa bidrag. I år samlades vi i vackra Mariefred för två dagar med gemensamma Just-Read-&–Write-sessioner, en workshop om nätverkande med professor Isto Huvila från Institutionen för arkiv-, biblioteks- och informationsvetenskap, ABM, vid Uppsala universitet, samt ett uppskattat besök på Gripsholms slott. ”Produktiva dagar som samtidigt stärker samhörigheten inom ämnet” sammanfattade doktoranderna innan de skiljdes åt för denna gång, berättar Lundh.
Fotograf: Suss Wilén.
