Den 19 januari deltog Svensk biblioteksförening i ett rundabordssamtal om artificiell intelligens, AI, på Kulturdepartementet. Mötet var sammankallat av statssekreterare Karin Svanborg Sjövall.
De runt 30 organisationerna som var representerade lyfte olika perspektiv på AI och dess påverkan på respektive bransch. Svensk biblioteksförening lyfte särskilt tre punkter:
- Arbetsprocesser kommer att påverkas och därmed hur biblioteken använder sina resurser. Kanske kommer besökarna mötas av AI i form av en chatbot i informationsdiskarna i större utsträckning, och arbetsmoment så som katalogisering kan komma att automatiseras och hantering av forskningsdata kommer att förändras.
- Föreningen lyfte även frågan om källkritik och källtillit och det starka förtroende som finns för biblioteken och bibliotekarien. Här finnas det skäl att fundera över hur kompetensen gällande medie- och informationskunnighet, MIK, kan, och måste, fördjupas till att också gälla kunskap om AI då besökarna förväntar sig att få svar på sina AI-relaterade frågor, vilka källor som är tillförlitliga och hur de ska förhålla sig till AI:s referenser som ibland visat sig vara påhittade.
- Den tredje punkten från Svensk biblioteksförening tog avstamp i lärosätesbiblioteken och det faktum att det finns mycket material i samlingarna som inte är digitaliserat vilket innebär att AI inte tränas på detta. Vi lyfte även behovet av att digitisera kortkataloger då både forskare och allmänhet i stor utsträckning söker material i Libris och då missar en stor del av det som finns i våra samlingar på de äldre universitetsbiblioteken.
– Det var verkligen en intressant förmiddag med perspektiv både från public service, näringslivet, arkiven och företrädare för olika typer av kreatörer såsom dramatiker och fotografer. Det finns mycket att lära av varandra, men också en hel del att samarbeta kring! säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.
