På Kramfors bibliotek har man dragit igång projekten Creepyklubben som blev Hjälteklubben som sedan blev Biblioteksklubben. Klubbarna riktar sig till mellanstadieåldern och är ett sätt att engagera barn i mellanstadieåldern och ge dem en meningsfull fritid.

– Tanken är att barnen ska kunna komma direkt efter skolan utan att behöva gå hem först. Vi upplever att mellanåldern är en lite bortglömd målgrupp. Många har slutat på fritidshem och har plötslig och nyvunnen fritid till sitt förfogande. Vi upplever också att det har saknats fritidsaktiviteter för barn som inte idrottar, säger Maria Melander som är bibliotekspedagog på Kramfors bibliotek.

Träffarna är helt kostnadsfria och barnen behöver inte anmäla sig eller ta med något särskilt. Creepyklubben och Hjälteklubben träffades en gång i veckan, Biblioteksklubben varannan vecka. Träffarna ska vara läsfrämjande och bidra till att biblioteket blir en bekant och trygg plats för deltagarna som de återvänder till även utanför klubben. Ett annat syfte är att deltagarna ska känna sig delaktiga i det som händer på biblioteket. Att biblioteket är till för dem och är en plats de kan påverka.

Creepyklubben var först ut, hösten 2022. Biblioteket valde temat utifrån vad de trodde skulle locka mellanåldern. Vid varje träff läste de en text om ett väsen och skapade/pysslade på temat. Delaktigheten bestod främst i att barnen var med och bestämde vilka väsen man ville jobba med.

– Creepyklubben var mycket välbesökt. Allt vi gjorde sparades till en stor väsenutställning i samband med författarbesök med Ingela Korsell, säger Melander.

Våren 2022 bytte klubben namn till Hjälteklubben. Konceptet var liknande. De pratade, läste och skapade på temat hjältar, så som miljöhjältar, tjejhjältar, superhjältar, djurhjältar och så vidare. Varje träff innehöll läsning och diskussioner, samt pyssel. Från hösten 2023 heter klubben Biblioteksklubben och konceptet är liknande men de lägger mer vikt vid barnens delaktighet.

– Vid första träffen visste vi inte vad vi skulle fokusera på under terminen. Vi ville prata med barnen och undersöka vilka intressen som fanns i gruppen, och vilka böcker de helst läste. Då visade det sig att alla gillade fantasy, vilket fick bli huvudtemat. Nytt är också att vi vid varje tillfälle försöker få med ett ”skarpt uppdrag” från biblioteket. Att välja böcker till en skyltning och inför inköp, att välja vilka språk mångspråksteamet ska fokusera på eller fundera på bokplacering i nya barn/ungdomsavdelningen, säger Melander.

Träffen börjar alltid med att läsa en text. Barnen har kommit överens om att cirka tolv minuters läsning är lagom för att man ska orka hålla fokus. Så det försöker de hålla sig till.

– Just nu skapar vi en fantasy-värld med olika karaktärer. Dessa kommer vi att jobba vidare med efter årsskiftet. Kanske leder det till vår alldeles egna berättelse. Vi har stämpelkort där barnen får samla en stämpel per tillfälle. Tre stämplar ger en Biblioteksklubbspin, sex stämplar en gåvobok, säger Melander.

Lärdomar

Melander menar att det är bra att konceptet får vara levande, att det får utvecklas och anpassas efter barngruppen.

– I Creepyklubbens början var gruppen egentligen alltför stor. Det var tydligt att många kom för att de ville ha sysselsättning efter skolan och ett mellanmål. Detta gjorde att träffarna i början kändes röriga. Många ville egentligen ha något annat än vad biblioteket kunde erbjuda. Kärngruppen som verkligen kom för de biblioteksrelaterade aktiviteterna riskerade att drunkna i stök och stim. När vi startade Hjälteklubben tonade vi ner mellanmålet och var väldigt noga med att alla skulle veta förutsättningarna för träffarna. Vi behövde vara ganska bestämda med att man behövde ”köpa” konceptet för att vara med. Vi var ganska få deltagare i Hjälteklubben. Dels tror vi att temat var mindre lockande men också att det var vår och fler alternativa fritidssysselsättningar. Det känns som att vi i Biblioteksklubben har landat, säger Melander.

I Biblioteksklubben har de oftast mellan 14-18 besökare, men de som kommer kan konceptet och kommer av intresse för det de gör. Melander säger att de har en kärngrupp på cirka sex till åtta deltagare medan övriga är lite mer rörliga och kommer då och då.

– Tanken är att eftermiddagsaktiviteterna ska vara en permanent del av vår verksamhet. De kan däremot fortsätta att förändras utifrån behov och möjligheter. Ingen barngrupp är den andra lik och olika år har olika utmaningar och olika möjligheter, säger Melander.