Under Biblioteksdagarna 2022 deltog Norsk biblioteksförenings ordförande Vidar Lund, Grethe Rotböll från Sveriges Författarförbund, Mikaela Zabrodsky från Förläggareföreningen och Anders Söderbäck från Digitala bibliotek i Stockholm i ett samtal om den digitala utvecklingen.

Samtalet inleddes med en presentation från Vidar Lund om situationen i Norge, där bland annat fyra miljoner tidskrifter har digitaliseras och där det via norska nationalbiblioteket finns tillgång till 53 000 böcker. I Norge arbetas det nu även fram en boklag, som verkställas efter sommaren, och bland annat kommer att cementera den nuvarande rekommendationen där fast pris gäller på böcker.

Därefter följde en diskussion där Grethe Rotböll framhöll riskerna med digitalisering av böcker.

– Det viktigaste för oss är tillgång, demokratin och yttrandefrihet. Vi ser ett bekymmer när det gäller e-boken och det är viktigt att pappersboken inte kommer i kläm.

Angående framtiden så såg Anders Söderbäck framsteg i att Förläggareföreningen och Svensk biblioteksförening nu för samtal, men en fråga som bör diskuteras framöver, enligt Grethe Rotböll, är att de mindre förlagen ofta inte har möjlighet att göra e-böcker. Från Förläggareföreningens perspektiv ser man positivt på vidare samtal med biblioteken, enligt Mikaela Zabrodsky.

– Biblioteken fyller en stor funktion, det finns ingen tvist i det. […] Vi behöver förstå varandras ingångar och perspektiv för att komma framåt.

Diskussion uppstod därefter gällande vem som har ansvar för digitalisering av litteratur. I Norge är det till stor del Nationalbiblioteket som ansvarar för digitaliseringen av litteratur, och under samtalet kommenterade Anders Söderbäck från Digitala bibliotek i Stockholm att de måste börja ta mer ansvar.

– Vi måste börja agera som aktörer, vi har väntat innan på att andra ska lösa problem åt oss. Vi måste börja agera, sa Anders Söderbäck.

En medarbetare på Kungliga Biblioteket lyfte frågan om att göra e-böcker tillgängliga för nationella minoriteter, och problematiken med att denna typ av litteratur är smal och har en svag marknad, men att det där finns utrymme för biblioteken att göras skillnad, varpå Anders Söderbäck instämde.

Frågan om användning av backlist uppkom även som ett mindre kostsamt e-boksalternativ. Vidar lund lyfte en annan idé, angående budget och digitalisering av litteratur.

– En modell är att vi kopierar modellen för pappersboken till e-böcker, att exempelvis en läsare per bok bara får gälla, sa Vidar lund.

Samtalet avslutades därefter i en hoppfull ton med en kommentar av Grete Rotböll:

– Vi vill samma sak allihopa: yttrande, demokratin och att alla ska ha tillgång till litteraturen. Vi måste bara lösa vägen dit.