I ett stekande hett Malmö anordnades The Conference för femte året i rad 27–28 augusti. Konferensen brukar utmärka sig genom ett brett spektrum av inbjudna talare och ett minst lika brett spektrum när det gäller deltagare både från olika sektorer såväl som länder. De presenterar sig själv med följande beskrivning:
”Over the course of two days we explore complexity. The micro and the macro of it all. Societal changes. Trends in the digital world. The future.”
Under rubriken “Look back, move forward” undersökte Zara Rahen respective Kris De Decker oavsiktliga effekter av teknologiska framsteg.
Berlinbaserade Rahen är forskare och författare med fokus på skärningspunkten mellan makt, teknik och social rättvisa. Hennes arbete riktar in sig på att stödja ansvarsfull användning av data och teknik i aktivism. På The Conference pratade hon om identitet, vad som skapar den och hur viktigt det är att ha ”rätt” ID-dokument för att kunna leva i ett samhälle och klättra på den sociala stegen. Varför identifierar vi oss genom nationalitet istället för intresse? Vilket direkt fick mig att tänka på bibliotekens sätt att dela in våra användare i olika målgrupper. Vad är syftet bakom att vissa blir identifierade via intresse och andra via nationalitet?
De Decker vägrar ta för givet att alla problem har en högteknologisk lösning. Vi tenderar att ibland glömma bort (eller blunda för?) att den digitala industrin förbrukar enorma mängder energi. De Decker driver onlinemagasinet Low Tech Magazine med hjälp av en solenergidriven självhostad server, utformad för att radikalt minska energianvändningen för att få tillgång till innehållet. Solcellerna står på hans balkong i Barcelona, vilket innebär att blir det molnigt så går sidan med magasinet ner (detta hände faktiskt mitt under pågående föreläsning).
Självhostade lösningar nämndes flera gånger under konferensen. Darius Kazemi (för övrigt en av få föreläsare jag faktiskt kände till innan) diskuterade framtiden för sociala nätverk och hur han berättade hur han arbetar med både teoretiska och praktiska projekt för att göra dem mer mänskliga och förtjusande. Överhuvudtaget var det många som pratade om ”care” i sociala medier och internet. Eller snarare om avsaknaden av ”care”. Om längtan till ett mer mänskligt internet och hur vi ska nå dit. Ett tips är att det är inget som kommer ske ”uppifrån”.
Som hängiven förespråkare av metoden ”5 varför” uppskattade jag Andrea Jones-Rooys föreläsning, som låg under blocket ”Under measure – measuring what matters” (paus för skratt), extra mycket. Jones-Rooy är bland annat forskningskonsult och tillämpar samhällsvetenskapliga mätmetoder för att hjälpa företag att bli mer mångsidiga. Hur väljer en vad en ska mäta och hur får man en känsla av det när materialet samlas in? Hur går det till att identifiera institutionella och kulturella brytpunkter som bidrar till minskad mångfald, inkludering och engagemang i en organisation?
Jones-Rooy har identifierat tre fel som vi ofta gör när vi ska mäta och utvärdera:
- Vi tenderar att starta utvärdering med ett svar, en förutfattad tes.
- Vi har en benägenhet att dra för snabba slutsatser av enbart data.
- Vi betraktar data som Sanningen.
För att undvika dessa måste vi bli mycket bättre på att utveckla teorier kring orsakssamband och formulera hypoteser som går att testa. Vi bör hela tiden ställa frågan varför och inte vara rädda för det vi inte vet säkert.
Ovanstående är bara ett axplock av allt tänkvärt som jag fick med mig från The Conference. Jag är mer än nöjd och rekommenderar varmt alla som är intresserade att gå in på konferensens hemsida där samtliga föreläsningar från alla år finns att titta och lyssna på.
Här kan du titta och lyssna på konferensen samtliga föreläsningar, öppnas i nytt fönster!
Karin Martinsson,
utredare på Svensk biblioteksförening
