Under konferensen Mötesplats Profession – Forskning i oktober kommer deltagarna att få en första inblick i resultaten av vår nya studie ”Unga berättar”. Vi har pratat med Åse Hedemark, Uppsala universitet, som just nu är mitt i analysarbetet av det omfattande materialet kring tonåringars syn på läsning och bibliotek.
Under våren har Svensk biblioteksförening i samarbete med fyra regionbibliotek genomfört studien ”Unga berättar”. Syftet är att förstå ungas syn på och erfarenhet av läsning i olika sammanhang, men framför allt kopplat till bibliotek. Vad betyder läsning för dem? Vilka läspraktiker ägnar de sig åt? I fokusgrupper på lokala bibliotek har samtalsledare från regionbiblioteket samtalat med totalt cirka 100 ungdomar i åldern 16–17 år, utifrån förutbestämda frågor.
– Barn och unga är prioriterade grupper för folkbiblioteken. Men hur bra når man fram till dem? Tidigare har vi gjort en undersökning om vad 10-åringar tänker om bibliotek och läsning i vår rapport ”Barn berättar”. Men behoven och önskemålen kan se annorlunda ut för tonåringar. Därför ville vi genomföra den här studien, också för att få analysen av en kunnig forskare, säger Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare på Svensk biblioteksförenings kansli.
Analysen och rapporten kommer att tas fram av Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för ABM, Uppsala universitet. Rapporten ska vara klar före jul, och Åse kommer att hålla en första presentation av preliminära resultat under Mötesplats Profession – Forskning i Växjö den 23 oktober.
Åse är just nu mitt i arbetet med att gå igenom de transkriberade samtalen, och vi störde henne för att fråga hur det går.
Finns det några intryck från undersökningen som du redan nu kan berätta om?
– Det är ett väldigt spännande och omfattande material, och även om jag inte har hunnit så långt att jag har resultat att berätta om så kan jag se flera intressanta tendenser. En är att många av ungdomarna associerar läsning främst med analoga och skönlitterära böcker, och väldigt få uppger att de använder e-böcker. Det verkar också finnas ganska fasta föreställningar av biblioteket som en tyst och lugn plats för analoga böcker. De beskriver biblioteket som representant för något gammaldags och mossigt. Många uppger också att de föredrar att läsa på engelska trots att de har svenska som modersmål. De vill gärna läsa originaltexten för att det är mer äkta och genuint, och tycker att det blir töntigt översatt till svenska. Och den analoga boken i sig menar de också har mer drag av äkthet, jämfört med de digitala medier de annars konsumerar.
En annan iakttagelse som jag tycker är väldigt spännande är att de unga ofta talar om filmer som ett sätt att hitta böcker. De ser en film och förstår att den bygger på en bok, som de sedan läser. På det viset tar de del av samma berättelse flera gånger, fast i flera olika medier. Det är själva berättelsen man går igång på, uppfattar jag, och man vill fortsätta följa karaktärerna.
Generellt kan man också säga att de ser biblioteket mer som en plats för mindre barn än för ungdomar, och att de säger att de varit mer på biblioteket när de var yngre.
Du har länge forskat kring barn och läsfrämjande. Hur tycker du att den generella utvecklingen ser ut?
– Jag tycker att det idag finns en vilja att prata om och utveckla läsfrämjande. Man testar nya saker, jobbar på andra sätt, till exempel plockar in digitala medier i arbetet. De studier jag själv har gjort de senaste åren har framförallt varit observationsstudier, och där har jag så tydligt sett den väldigt starka didaktiska kompetens som finns hos bibliotekarier, när det gäller att till exempel arbeta mot olika grupper. Jag uppfattar inte att de själva lyfter fram det, men som utomstående ser jag den kompetensen tydligt, och tycker att den borde uppmärksammas mer. För det är detta som forskningen visar; hur viktigt det är att prata om läsning och jobba med läsfrämjande på olika sätt.
Läs om och ladda ner vår tidigare studie ”Barn berättar”
Konferensen Mötesplats Profession – Forskning arrangeras på Linnéuniversitetet i Växjö 22–23 oktober. Anmäl dig här
Foto: Fredrik Hjerling