Idag presenterade Vetenskap & Allmänhet resultaten av sin årliga undersökning VA-barometern. Siffrorna visar bland annat att kvinnors förtroende för forskare vid universitet och högskolor har sjunkit ordentligt. Bland unga kvinnor är det också betydligt färre som vill arbeta som forskare i framtiden jämfört med männen.

– Det är inte så konstigt att kvinnors förtroende för forskare sjunker, när en stor del av den forskning som genomförs baseras enbart på manlig data, kommenterar Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder.
Under presentationen av mätningarna under morgonen ställdes flera frågor från publiken kring de lägre siffrorna för kvinnor. Bland annat lyftes problematiken med brist på kvinnliga forskarförebilder fram, som anledning till att färre unga kvinnor vill bli forskare jämfört med männen. Men varför kvinnors förtroende för forskarna sjunkit så mycket finns det inget svar på.
– Det här är ett intressant och oroväckande resultat, som vi ännu inte vet om det är en tillfällig sänkning eller början på en trend, säger Maria Lindholm, chefsutredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för studien, i en artikel på Vetenskap & Allmänhets hemsida (nytt fönster).

Resultat från VA-barometern 2017/18 i urval:

  • Förtroendet för forskare vid universitet och högskolor har minskat från 89 till 83 procent från förra årets undersökning. Kvinnors förtroende har  sjunkit med 15 procentenheter sedan förra årets undersökning. Förtroendeskillnaden mellan män och kvinnor är historiskt hög sedan mätningarna inleddes; kvinnors förtroende är 13 procent lägre än männens.
  • Bland 16–29-åringar har 32 procent svarat att de kan tänka sig att arbeta som forskare i framtiden. Skillnaden mellan män och kvinnor är även här stor. 44 procent av männen svarar ja, men bara 22 procent av kvinnorna.
  • 44 procent av svenskarna är mycket eller ganska intresserade av forskning. Högutbildade är intresserade i större utsträckning än de som har enbart grundskoleutbildning.
  • 60 procent har mycket eller ganska stort förtroende för forskning. Personer med högskoleutbildning har större förtroende för forskning än de utan.
  • Hos de som har litet förtroende för forskning är vanliga anledningar uppfattningen att det finns olika ekonomiska intressen eller dolda agendor bakom forskning.
  • Fri association till begreppet ”forskning” ledde hos 25 procent till något relaterande till det medicinska området.
  • Högst bland ämnena svenskarna vill prata med forskare om kommer fysisk och psykisk ohälsa, som 16 procent har svarat. 3 procent vill prata om integration, 2 procent vill prata om forskningens förutsättningar, 2 procent vill prata om samhällsfrågor, 1 procent vill prata om skolan. 2 procent vill inte överhuvudtaget diskutera med forskare.
  • På frågan om vilket politiskt parti som bäst företräder forskningsfrågor svarade 62 procent ”vet ej”.

VA-barometern görs genom cirka 1 000 telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval representativt för den svenska allmänheten, 16−74 år. Mätningen är den sextonde sedan Vetenskap & Allmänhet, VA, bildades 2002.
Läs rapporten om VA-barometern 2017/18 (pdf)
Läs frågebatteriet från VA-barometern (pdf)

Bilden lånad från VA-barometerns folder.