Den 7 november släppte Svensk biblioteksförening rapporten ”Bibliotekarier om sitt mediestrategiska uppdrag”. I den här artikeln reder vi ut vad mediestrategiskt arbete på biblioteken innebär och varför det är viktigt.
Att din favorittidning eller e-bok finns att låna på biblioteket beror på att en bibliotekarie har gjort den tillgänglig för dig. Vilka medier ett bibliotek köper in beror på resurser, hur relevant boken är för samlingen, storlek på biblioteket och hur biblioteket arbetar med sin mediestrategi.
Mediestrategi är en viktig del av bibliotekariernas arbete och handlar om hur de bygger upp och sköter om bibliotekets samlingar, bland annat genom att välja ut, köpa in och gallra, det vill säga rensa, böcker och andra medier. En mediestrategi innehåller också frågor om tillhandahållande, det vill säga hur medierna tillgängliggörs, förmedlas och används.
Vägledande dokument
En viktig del i bibliotekariernas mediestrategiska arbete är olika vägledande dokument som kan inkludera lagstiftning, men även läroplaner, kommunala biblioteksplaner eller JO-beslut. Ett vägledande dokument kan vara gällande tills vidare (bibliotekslag), för en viss period (kommunal biblioteksplan), för ett enskilt fall (JO-beslut) eller ha formen av ”levande dokument” (egna medieriktlinjer som revideras löpande).
Även IFLA:s/Unesco:s internationella biblioteksmanifest har betydelse för det mediestrategiska arbetet på biblioteken. Manifesten kommer till uttryck i den svenska bibliotekslagen och är inte minst därigenom relevanta för hur bibliotekarier arbetar mediestrategiskt. Alla vägledande dokument är inte tvingande i juridisk mening.
Ännu en typ av dokument som har relevans i sammanhanget, även om det inte faller under kategorin vägledande dokument, är de avtal som offentliga verksamheter ingår med sina leverantörer, till exempel upphandlade plattformar för e-medier.
Alla de vägledande dokumenten är viktiga för att allmänheten ska förstå varför ett biblioteks bestånd är uppbyggt som det är.
Allsidighet och kvalitet
Begreppen ”allsidighet och kvalitet” skrivs fram i lagstiftning och är en del av den biblioteksstrategi som regeringen presenterade 2022: ”Allsidighet och kvalitet ska prägla det utbud och verksamhet som folkbiblioteken erbjuder, bland annat genom ett varierat och kvalitativt utbud av litteratur. Folkbibliotekens, likt övriga biblioteksverksamheters, utbud av medier och tjänster ska vara allsidigt sammansatt och inte inskränkas utifrån ideologiska, politiska eller religiösa påtryckningar.”
Allsidighet och kvalitet kan leda till en öppen diskussion om bibliotekens utbud. Något som en person tycker är bra kan en annan kanske inte hålla med om, men ändå acceptera, eftersom det bidrar till en bred variation. Frågan om allsidighet och kvalitet handlar inte enbart om att balansera populär efterfrågan med ”bra litteratur”. Andra avväganden spelar även in för att bedöma om ett enskilt material ska inkluderas i samlingen. Ett exempel på material som kan vara viktiga att inkludera i samlingen är sådant som inte eftersöks ofta, men när det väl finns behov av materialet så har det stor betydelse för användarna. Det kan också handla om material som bibliotekarierna själva av olika anledningar anser ska finnas på biblioteket.
Användarstyrning
Användarstyrning är idag en självklar del av bibliotekariernas arbete. Biblioteken köper överlag in det mesta som efterfrågas. Detta gäller inte bara specifika titlar utan även vilken typ av medier som köps in, genre och i vilka format.
Det användarstyrda mediearbetet handlar också om bibliotekariens förståelse av användarna för att förutsäga och möta deras outtalade behov. Det är viktigt att det användarstyrda beståndet inte bara är utformat för att möta behoven hos de som uttrycker en faktisk efterfrågan. Stor efterfrågan på ett område kan därför balanseras med att bibliotekarien köper in mer på ett annat område där det också finns ett behov, men som kanske inte efterfrågas lika ofta. För skolbibliotek blir frågan om användarstyrning också beroende av skolans verksamhet. När exempelvis nya program startas på en gymnasieskola behöver kan andra faktaböcker inkluderas.
Gallring och bevarande
Gallring är nära kopplat till kvalitetsfrågan och handlar inte bara om att ta bort det gamla för att få plats med det nya. Gallring är en viktig del av bibliotekariernas arbete, bland annat för att hålla samlingen relevant och i gott skick. Det ser också till att biblioteket har uppdaterad information och möter användarnas behov. Gallringen är även viktigt för att synliggöra och lyfta fram samlingen i biblioteket. Större punktinsatser av gallring i syfte att påverka beståndet i någon fundamental mening tar ofta flera år och är tids- och resurskrävande.
Otillbörlig påverkan
Otillbörlig påverkan är kontakter som uppfattas som hotfulla eller befallande, där utrymmet för biblioteket att ta ett självständigt beslut om exempelvis programverksamhet eller bokinköp ifrågasätts. Kontakterna kan till exempel ha skett i biblioteket eller via sociala medier. Detta i kombination av tidsbrist och konsensus-/tystnadskultur kan skapa en grogrund för exempelvis självcensur. För att bibliotekarierna ska kunna utföra sitt jobb måste de få tilltro till sin profession.
Behov av resurser
Det mediestrategiska arbetet är en viktig del av bibliotekens roll i samhället. Bibliotekarierna har kompetensen att driva det arbetet och behöver stöd och tillräckliga resurser för att göra det. Såväl inköp, tillgängliggörande av medier och gallring tar mycket resurser. E-medier är en särskilt stor utmaning för biblioteken.
