Medya Zandi och Sandra Bakkejord, två studenter från bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola, har skrivit sin kandidatuppsats om hur ”vocational awe” manifesteras hos mångspråksbibliotekarier på folkbibliotek. Vi har ställt ett par frågor till dem.
Fobazi M. Ettarh introducerade begreppet ”vocational awe” 2018. Det går ut på att synliggöra bibliotekariers marginaliserade verklighet gentemot de föreställningar, förväntningar och värderingar som finns inom bibliotekarieprofessionen.
– För att syfta tillbaka till vårt teorikapitel skriver vi: ”vocational awe” relateras alltså till en uppsättning idéer, värderingar och antaganden som bibliotekarier har om sig själva och yrket. Spänningen grundar sig i att det finns en vedertagen bild om att bibliotek som institution i sig är neutrala, där neutralitet betraktas som både rättvist och gott, vilket innebär att bibliotek därmed är bortom kritik. Den sagda bilden om bibliotekens inneboende godhet skapar en förväntan om att eventuella misslyckanden på biblioteken till stor del är individers fel. Misslyckanden kan exempelvis vara förväntningen om att leva upp till professionens ideal snarare än att förstå att biblioteket som institution är fundamentalt bristfällig.
Bibliotekarieyrket ses alltså inte som ett typiskt arbete utan snarare som ett kall, där det går ut på hur pass hängivna och passionerade bibliotekarierna är.
Det blev viktigt för Zandi och Bakkejord att belysa begreppet efter att de läst studien ”Bibliotekarier lika stressade som sjuksköterskor” från 2017 vilken visar att bibliotekariers och sjuksköterskor stressnivå var samma. En förklaring till det, som gavs i studien, var att sjuksköterskor har större medvetenhet och kunskap om stress än bibliotekarier. Därför ville dem studera just bibliotekariers emotionella arbete och arbetsförhållanden i ett svenskt perspektiv då det finns så lite forskning om det. Det är viktigt för att synliggöra bibliotekariers vardag, menar Zandi och Bakkejord.
– Vi vände oss till Svensk biblioteksförenings expertnätverk för mångspråk och nyanlända, och fick tag på intervjupersoner därifrån och även genom mejlutskick till flera bibliotek runt om i Sverige. Därefter har vi tillsammans fått intervjua mångspråksbibliotekarier och sen använt oss av teorin ”vocational awe” på resultatet och analyserat det och fått våra slutsatser.
Syftet
– Syftet med studien är att undersöka hur mångspråksbibliotekariers personliga upplevelser uttrycker sig i arbetet med mångkulturalitet och mångspråk. Anledningen till att vi valde detta ämne var för att forskning kring bibliotekariers emotionella arbete är så pass outforskat i Sverige jämfört med internationell forskning. Just ”vocational awe” tycker vi är väldigt viktigt att forska om då det illuminerar spänningar mellan bibliotekariers verklighet och de värderingar, idéer och föreställningar som finns inom bibliotekarieprofessionen. Därmed blir det viktigt att få undersöka svenska bibliotekariers arbetsförhållanden och arbetsmiljöer utifrån detta perspektiv, säger Zandi och Bakkejord.
Under studenternas praktikperiod märkte de också att det fanns svårigheter för bibliotekarier som arbetar med bland annat mångspråk och programverksamhet som behandlar mångkulturalitet. Där kan det finnas till exempel utmaningar i hantering av bestånd så som bokinköp, samt hur språkförbistringar uppstår mellan bibliotekarier och användare som inte är svensktalande. Den målgrupp som mångspråksbibliotekarier arbetar med är en prioriterad målgrupp enligt bibliotekslagen, där även utsatta grupper, som nyanlända och papperslösa, brukar inkluderas. Det var också en faktor till varför Zandi och Bakkefjord valde att undersöka mångspråksbibliotekarier.
– Det finns så pass lite forskning kring just mångspråksbibliotekariers kompetenser och emotionella arbete, därför blev det särskilt intressant för oss att undersöka vidare på det, säger Zandi och Bakkejord.
Resultat
Resultatet av arbetet visar att ”vocational awe” manifesteras hos samtliga intervjupersoner. Det centrala i resultatet och slutsatser, är att man ser att det finns självuppoffrande tendenser i form av att mångspråksbibliotekarierna ställer upp extra mycket utanför arbetstid och engagerar sig personligen i användarnas liv. Detta på grund av att mångspråksbibliotekarier arbetar med just en utsatt grupp som inkluderar nyanlända.
– Vi ser att det blir svårt för mångspråksbibliotekarierna att dra gränser mellan privatliv och yrkesliv, vilket kan relateras till att de behöver leva upp till de förväntningar som finns på dem, från dels de själva, dels från användarna.
Det som förvånande Zandi och Bakkejord var bland annat att de flesta intervjupersonerna inte har mångspråksbibliotekarie som en officiell yrkestitel i anställningsavtalet, trots att de arbetar med en av bibliotekslagens prioriterade målgrupper. I studenternas forskning visade det sig att det på grund av att det finns ett behov av att existensberättiga mångspråksbibliotekariernas yrkesroll. Detta, menar Zandi och Bakkejord, skapar även en ohållbar bild av mångspråksbibliotekarier, som yttrar sig i form av självuppoffrande tendenser. Denna ohållbara bild leder till en känsla av otillräcklighet i deras arbete och yrkesroll, vilket i sin tur leder till att mångspråksbibliotekarien känner ett behov av att skapa nya arbetsuppgifter utanför den egentliga arbetsbeskrivningen för att motverka otillräckligheten.
– Det som bekräftades i våra föreställningar är att bibliotekarieyrket ofta ses som ett kall snarare än ett vanligt yrke av bibliotekarien själv, Zandi och Bakkejord.
Zandi och Bakkejord är nu nyutexaminerade bibliotekarier vid Södertörns högskola. Bakkejord jobbar som timanställd biblioteksassistent på Kungliga biblioteket, och Zandi (medlem i föreningen) jobbar som timanställd biblioteksassistent på biblioteken inom Huddinge bibliotek och Stockholms stadsbibliotek.
– Vi har haft en bra struktur och det har varit lärorikt och kul att få höra från en specifik bibliotekariegrupp, mångspråksbibliotekarier, om hur deras verksamhet ser ut. Det har även varit lärorikt att se likheter och skillnader i hur de arbetar med målgruppen.
