I programpunkten ”Vem i hela världen kan vi lita på?” under Biblioteksdagarna 2023 pratade vår första keynote-talare Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet, bland annat om hur desinformation är ett hot mot demokratin.
Nygren började med att berätta att det är viktigt att kunna läsa på skärm men att det behövs att man också lär sig att läsa på papper. Han menar att vi har de digitala verktygen, men nu behöver vi i samhället eftertänksamhet inför digitaliseringen eftersom den utvecklas väldigt fort.
– Det är många som tycker att artificiell intelligens, AI, måste bromsas. Det är spännande och det händer mycket, men vi behöver vara försiktiga för när man har mätbara data på vad vi människor gillar kan det bli väldigt lätt att manipulera oss, säger Nygren.
Han fortsatte med att berätta att många utnyttjar AI till att sprida sin egen agenda, men att vi i Sverige är duktiga på att påpeka vad som är desinformation.
– Här har biblioteken ett stort förtroende och värnar om demokratin genom att avslöja desinformation, säger Nygren.
Nygren visade upp åtta olika bilder för att sedan låta publiken själva avgöra vilka av dessa som var äkta och vilka som var fejk, med det ville han visa på hur svårt det kan vara att med blotta ögat skilja mellan äkthet och fejk.
– Det är lätt att skapa nyheter blixtsnabbt och det är otroligt lätt att manipulera bilder för att skapa trollning och desinformation. Ett verktyg som är bra här att använda sig av är Bellingcat, säger Nygren.
Bellingcat hjälper och granskar nyheter och bilder som kan vara felaktiga. Nygren fortsatte med att berätta att man ska ta storleken på problemet om desinformation med en nypa salt.
– Det vi kan se är det endast 2–5 % som är vilseledande information. Det forskarna har gjort är att de har tittat för mycket på Twitter och för lite på det breda utbudet, säger han.
Trots att storleken på problemet med desinformation inte är jättestort, så är det ett viktigt problem att lyfta. Nygren tog upp problemet som hälsomyndigheterna hade i Kanada under pandemin då många inte ville vaccinera sig. Då fick myndigheterna gå ut med korrekt information som kostade flera miljoner.
– Just nu läggs mycket ansvar på oss individer att kunna sålla mellan vad som är fejk och vad som är äkta. Det borde ligga på en internationell nivå, en större anstalt som tar ansvar, säger Nygren.
Han visade några videor som både var äkta men fejkade, så kallade ”deep fake” för att visa hur svårt det kan vara att identifiera äkthet.
– När vi börjar bli tveksamma om korrekt information det är då trollen vinner för de vill att vi ska misstro varandra, när vi tvekar har vi ett sluttande plan. Idag finns det tekniska möjligheter att avslöja om det är korrekt information, men vi måste vara vaksamma om att inte bara lära ut källkritik, vi måste också lära ut källtillit, säger Nygren.
Han fortsatte att berätta om forskning som visar att om en person som är till exempel insatt i politiken eller har koll på klimatfrågan är svårare att lura.
– Det som forskningen visar är att det är svårare att lura kvinnor och äldre. De som är mer lättlurade är yngre män, för de hämtar information från sociala medier, säger han.
Sedan berättade Nygren om ett spel som han och hans kollegor håller på att bygga där man ska kunna lära sig mer om desinformation, ett spel som ännu inte har släppts. Han berättade att de har jobbat länge med att hjälpa ungdomarna att bli bättre på desinformation.
– Ungdomar delar ogärna desinformation för de vill inte bli lurade, men sedan finns den sociala biten, nämligen att de inte riktigt vågar säga emot sina kompisar om de hittar felaktig fakta. Det måste man jobba vidare med, säger Nygren.
Han gav även rådet till publiken att säga emot trollen.
– Det är viktigt att ge rätt information för i kommentarsfältet är det flera hundra som tittar och läser, sedan är det viktigt att säga till en eller två kollegor att backa upp din kommentar så att den lyfts fram, säger han.
