Svensk biblioteksförening har flera intressanta och viktiga expertnätverk. Ett av dem är Expertnätverket för skolbibliotek.

Vi har pratat med Hanna Berg Carlsson, bibliotekarie på gymnasiet Jenny Nyströmskolan i Kalmar. Hon var med och startade upp expertnätverket för skolbibliotek för snart tio år sedan, tillsammans med ett antal drivna bibliotekarier runt om i landet. Hon är även kontaktperson för nätverket.

Varför gick du med i nätverket?
– När jag gick med var det ännu inte ett det nätverk som det är idag, utan en sluten grupp som drev frågor på olika sätt. Anledningen till att jag gick med i den var nog mycket nyfikenhet och viljan att hämta in kunskap och inspiration från andra. Jag var rätt ny skolbibliotekarie då, så det var ett sätt för mig att få mer kött på benen.

Vilken är den viktigaste frågan för er just nu?
– Som nätverk så är det just erfarenhetsutbytet och det kollegiala lärandet som är viktigt. Sen kan ju det kretsa kring olika frågor, men det är svårt att rangordna dem. Vi skolbibliotekarier jobbar med så många olika viktiga saker. Vår nästa träff kretsar till exempel kring hbtq+, som – liksom alla frågor som rör representation och mänskliga rättigheter – är en väldigt viktig fråga. Vi har även pratat om att ha träffar för de som håller på att bygga upp verksamheter från grunden eller som är helt nya skolbibliotekarier – likvärdighetsfrågan är ju stor i skolbibliotekssverige och det är oerhört relevant att lyfta och stärka de verksamheter som har för lite resurser. Vi som nätverk kan inte styra över det, men vi kan stötta varandra. Det finns mycket frustration över att inte ha resurser. Alla har inte stöd eller förståelse från rektor eller lärarkollegor, det kan kännas som att jobba i motvind. Samtidigt är det ett fantastiskt roligt jobb, och det är viktigt att stärka vår gemensamma självkänsla. Då är bibliotekarie-kollegiet och möjligheten att utbyta erfarenheter desto viktigare.

Vad är det bästa med att vara med i nätverket?
– Kontakterna, och allt en lär sig. Dessutom är det gratis.

Varför är det viktigt med ett nätverk för skolbibliotek?
– Vi är en väldigt stor yrkeskategori inom biblioteksområdet, och våra uppdrag och vissa arbetsuppgifter skiljer sig oftast från andra biblioteksjobb. Samtidigt är många skolbibliotekarier ensamma i sin yrkeskategori på sin skola – det finns många skolor som har fler än en skolbibliotekarie, och många kommuner har väldigt välutvecklade lokala nätverk mellan skolor, så jag vill inte låta påskina att jobbet är ”ensamt”, som det ibland heter. Men alla har inte det sammanhanget, och även om bra lokala nätverk finns så kan det finnas stora vinster med nätverk som sträcker sig över regionala gränser. Det gäller inte bara fortbildning och att få inspiration, utan även behovet av att prata om utmaningar och framgångar som det är lätt att känna sig ensam om i jobbvardagen. Sedan är våra kompetensområden även otroligt rörliga – det händer ständigt nya saker både inom MIK (medie- och informationskunnighet) och litteratur, så det behövs kontinuerlig kompetensutveckling och diskussion.

Det debatteras mycket om skolbibliotek just nu, hur ser ni i nätverket på debatten?
– Vi välkomnar förstås debatten, och det är en spännande tid att vara skolbibliotekarie i. Många har jobbat i flera år i väntan på den här debatten och den utveckling som vi hoppas ska komma av den, och som en följd kan det även finnas en viss frustration. Men jag upplever att det finns en väldigt samlad drivkraft i vår kår, och att vi alla strävar åt samma håll. Vi gjorde ett toppenjobb när vi svarade på remissen för skolbiblioteksutredningen, och jag är väldigt stolt över att vi gjorde våra röster hörda. Det hoppas jag att vi kan göra framöver också.

Det är valår och mycket kan ändras, vad hoppas ni på från den nya regeringen?
– Likvärdig skola för alla elever. Pengar och kunskap, egentligen. Om en ska vara krass så handlar väldigt mycket om pengar, för det är det återkommande argumentet hos väldigt många huvudmän. Men bakom pengarna måste det finnas en förståelse för skolbibliotekariens roll och funktion, och att den rollen ses som självklar i skolan från politiskt håll. Alltför många partier velar i den frågan. Ingen politiker säger att läsning eller källkritik är av sekundärt värde, det är fanor som lyfts högt. Den enorma diskrepansen mellan den värderingen och tveksamheten kring bemannade skolbibliotek säger något om bristen på kunskap och förståelse för vår funktion. Det handlar inte om att de ska veta våra uppdrag på sina fem fingrar, men vår roll i skolan måste förankras generellt, inte bara i de kommuner där det satsas. Rent konkret är vi många som hoppas på lagstadgad bemanning, det vore ett stort steg.