Som medlem hos Svensk biblioteksförening kan du gå med i en rad olika expertnätverk. Ett av dessa nätverk är Expertnätverket för bibliotekens roll i totalförsvaret. Vi har pratat om nätverket med Jenny Lindmark Svedgård och Bengt Kleijn, utvecklingsledare på Regionbibliotek Västerbotten respektive bibliotekarie och projektledare på Försvarets materielverk, som båda är kontaktpersoner för nätverket.

Vilken är den viktigaste frågan ni arbetar med just nu? 
– Dels håller vi fortfarande på att jobba ihop oss, vi har varit ett formellt nätverk i bara ett år. Samtidigt jobbar vi också på att “översätta” praktiker från våra olika biblioteksverkligheter för att hitta gemensamma nämnare och på bästa vis sprida sådant som bibliotek behöver veta kring krisberedskap, kontinuitetsplanering och en hel del annat, säger Lindmark Svedgård.

I höst kommer nätverket att presentera resultatet av de workshops som hölls under Biblioteksdagarna och på nätverksmötet i juni. Det blir en “beredskapslista 1.0” – anpassad efter hur deltagarna tänker sig att allmänhetens informationsbehov kommer att se ut i händelse av kris eller krig.

Vad innebär det att vara med i expertnätverket?
– Det innebär i stort sett att man som professionell får en mycket god inblick i vad som kommer att behövas på både individ- och verksamhetsnivå i händelse av en större så kallad “samhällsstörning”. Det kan till exempel vara så att grundvattnet sinar, eller att en skogsbrand härjar – vilken roll har biblioteken då? Eftersom vi i nätverket har en mängd olika bibliotek med i arbetet får man också en stark övertygelse om att “rollen” både kan och ska se olika ut för olika slags bibliotek, beroende på var man befinner sig i samhället, säger Lindmark Svedgård.

Varför är det relevant att ha ett expertnätverk för just bibliotekens roll i totalförsvaret?
– Den nationella biblioteksstrategin klubbades för ett tag sedan, och egentligen var det ju ingen fråga huruvida biblioteken omfattades av totalförsvaret eller inte. Det är klart att de gör det, men det ser olika ut för våra olika biblioteksformer. De kommunala biblioteken sorteras ju till exempel under den kommunala krisberedskapen. Det är en god idé att uppdatera sig inom området, och fundera på vilka verksamheter som anses vara samhällsviktiga och varför, säger Lindmark Svedgård.

– I nätverket hjälps vi åt att utbilda oss och förbereda inför fruktansvärda händelser, det är ett oändligt område att samarbeta kring, säger Kleijn.

Bibliotekens roll i krig och pandemi

Nyligen har pandemin präglat samhället; vilka lärdomar har nätverket fått från denna samhällskris?
– Nätverket bildades under pandemin, och fick snabbt ett pandemifokus. Vi höll oss uppdaterade i allt från hur bibliotek löste sitt uppdrag under en mängd olika förhållanden – allt ifrån “business as usual” till helt stängda verksamheter – och uppdragsgivarnas prioriteringar av till exempel kompetens och personal. Det var i vilket fall en minst sagt ”ruschig” start för ett nätverk, säger Lindmark Svedgård.

Allt eftersom tiden har gått har nätverket tittat närmare på verksamheter som inte befinner sig i akut kris, men också på verksamheter som befinner sig i krig. När Ryssland invaderade Ukraina blev det full fart i nätverket, berättar Lindmark Svedgård.

– Då blev det så väldigt tydligt att biblioteken i Ukraina hade en oerhört viktig roll. Bilderna från barnavdelningarna där man knöt kamouflagenät bredvid “bebispölen” var väldigt starka. Eller bibliotekarier som arbetade dygnet runt med att flytta data till servrar som inte bombades av ryssarna är ett annat exempel, säger Lindmark Svedgård.

Lindmark Svedgård påpekar även att det är bra att bära med sig att biblioteken redan har en massa olika roller i samhället.

– Mot bakgrund av detta kan både individer, verksamheter och uppdragsgivare fråga sig vad en bibliotekariekompetens kan bidra med i händelse av krig. Alltså en person som är expert på att hantera information, bedöma olika källors trovärdighet, van att möta människor i olika åldrar och som dessutom sedan lång tid tillbaka arbetat för inkludering och människors lika värde. Hur är vi beredda att fortsätta att göra vårt uppdrag, även om förutsättningarna ändras både en och två gånger? frågar sig Lindmark Svedgård.

Varför gick du med i nätverket?
– Jag gick med som regional utvecklingsledare från Västerbotten – ett län som täcker en åttondel av Sveriges yta. Av våra kommuner ligger de största vid kusten, medan några av inlandskommunerna hör till de absolut minsta med ca 2500 invånare i hela kommunen. De kommunala huvudmännen ger våra folkbibliotek väldigt olika förutsättningar att jobba med biblioteksuppdraget. Och det uppdraget är tillräckligt omfattande som det är i helt ordinär fredstid. Om ett regionbibliotek kan stärka eller stötta, så ska det göra det, i alla lägen, säger Lindmark Svedgård.

– Jag var med och startade upp nätverket och gillar kombinationen av informationskompetens och folkbibliotek. Jag tycker också att det är kul att samla olika bibliotekstyper i ett gemensamt projekt. Jag har lärt mig mycket av att delta i ett nätverk som diskuterar så många olika typer av frågor, säger Kleijn.

Nätverket har idag 72 medlemmar, men också en större Facebook-grupp där det är möjligt att omvärldsbevaka kring ämnet utan att ingå i själva nätverket. Idag eftersöker nätverket dessutom särskilt medlemmar från folkhögskolor, högskolor och universitet. Lindmark Svedmark hälsar: Kom med, det är ett spännande område att jobba med!