”Vi hoppas att Gröna bibliotek ska få större spridning i Sverige”

Projektet ”Gröna bibliotek” genomfördes på Gröna Biblioteket Garaget 2020–2023 och skapades genom samverkan mellan miljöförvaltningen och Biblioteken i Malmö kring bibliotekens roll i klimatomställningen.

Projektet hade som syfte att undersöka på vilka sätt hållbarhet kan lyftas och tillgängliggöras för en bredare publik men också att testa nya metoder att skapa mötesplatser för lärande för hållbar utveckling och omställning.

– Samarbetspartner var Växtvärket som vi även samarbetade med i det följande projektet Hållbar höst som genomfördes 2022–2023, finansierades av Region Skåne och som resulterade i en handbok för Gröna bibliotek, säger Malin Gillberg som är sektionschef på Garaget.

Det var i dialog med biblioteksutvecklaren på Garaget som de kom fram till att utveckla konceptet Gröna biblioteket på plats tillsammans. Växtvärket har under många år jobbat i området där Garaget finns i Malmö.

– Vi kände att vi ville se vad vi kan skapa tillsammans på den fantastiska platsen och de eldsjälar som jobbar där, säger Nicolas Keller, hållbarhetspedagog på Växtvärket.

Projektet verkade för att inspirera, engagera och koppla samman bibliotekets besökare med olika aspekter av hållbarhet och höja de lokala medborgarnas kunskapsnivå samt öka nyfikenhet.

– Gröna Biblioteket Garaget var en prototyp för hur ett Grönt Bibliotekskoncept skulle kunna se ut i en svensk kontext. Alltså hur kan ett folkbibliotek anta sig hållbarhet och arbeta mot att bli ett ”grönt” bibliotek, säger Keller.

Biblioteket fungerade som ett labb för pedagogik, utforskande och som prototyp. Nästa fas genomfördes 2022–2023 och under perioden togs en modell och en handlednings- och inspirationshandbok fram kring projektet. Handboken presenterades under Bokmässan 2023. Här kan du ta del av handboken, länk öppnas i nytt fönster!

– Vi behöver ställa om samhället snabbare och på flera plan om vi vill klara klimatmålen. För att skapa en rättvis och demokratisk omställning behöver vi platser där folk kan informera, inspirera, involvera och organisera sig i processen. Istället för att skapa nya platser som kräver mycket tid och resurser vill vi istället satsa på de älskade mötesplatser som redan finns, som har en bred förankring i olika delar av befolkningen och som har en demokratisk tradition, säger Keller.

Projektet bestod av olika delar. En stor del var praktisk, till exempel olika typer av odling inomhus genom hydroponiska odlingssystem eller svampodling. För detta designade och byggde man olika installationer eller ”prototyper” samt tog fram informationsmaterial som de satte upp.

– Vi tror att dessa fysiska markörer behövs för att väcka nyfikenhet och intresse i frågan kring hållbarhet och skapa möjligheter till att börja en diskussion kring bibliotekets roll i omställningen med besökarna. Tillsammans med personalen tog vi fram en litteraturlista av olika media och titlar kring många ämnen som relaterar till tema omställning, som sedan köptes in av bibliotekarierna, säger Keller.

De genomförde en rad pedagogiska insatser och workshops riktade mot olika målgrupper. En stor del tillsammans med barn för att testa att odla eller bygga med återbruksmaterial men också öppna verkstäder för vuxna.

– Vi organiserade större öppna evenemang samt sticklingsbyte och Repair Cafes på plats i bibliotek, säger Keller.

En stor del av projektet var också att utveckla bibliotekets uteplats till en grön mötesplats, som var särskilt viktig under den då rådande pandemin men fungerade även som utställning för hållbara lösningar.

– Pandemin medförde en hel del utmaningar och krävde att vi tänkte om och genomförde mycket utomhus och/eller på säkert avstånd. Det som vi genomförde var dels workshops med olika fokus (odling, bygga av spillmaterial, sticklingsbyte, bygge av prototyper etcetera), dels köptes litteratur på miljötema in och delaktighetsmoment genomfördes där Malmöborna fick komma med sina tankar om miljö och hållbarhet, säger Gillberg.

– Vi jobbade också med personalen och försökte hitta väg att fläta in hållbarhet i deras arbetsdag på olika sätt för att utveckla en långsiktighet och ett ägandeskap av projektet, säger Keller.

Vad hoppas ni på med projektet?
– Att hållbarhet flyter in mer och mer i olika delar av biblioteksverksamheten. Bibliotek är redan fantastiska och många jobbar mycket med de olika Globala målen. Men vi ville visa en väg hur man kan öka det arbetet, och kommunicera tydligare kring hållbarhetsarbete genom att använda Gröna Bibliotek som en övergripande koncept. Vi hoppas att inspirera andra bibliotek med att man kan börja småskaligt men också att hållbarhet inte bara ska fungera som ett “projekt” som sedan kan strykas från listan, utan mer en strävan och en process som måste flätas in och synas på biblioteken, säger Keller

– Jag hoppades på att öka kompetensen inom hållbarhetsfrågor bland bibliotekens personal och bland Malmöborna, samt hitta vägar för folkbibliotek att arbeta mer med hållbarhetsfrågor. Vi hoppas såklart även att Gröna bibliotek som idé ska få större spridning i Sverige, säger Gillberg.

Foto: Växtvärket.