Hur kan bibliotekens roll stärkas? Det är något som bland annat undersöks vid Lunds universitet i projektet ”Social infrastruktur som gör skillnad: Folkbibliotekens transformativa kapacitet i ett åtstramat stadsliv”.

Projektet, som startade våren 2022, drivs av bland annat av Johanna Rivano Eckerdal, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet och medlem i Svensk biblioteksförening, samt Lisa Engström, universitetslektor vid avdelningen för ABM och digitala kulturer vid Lunds universitet. Forskningsprojektet, Infrastructuring Libraries in Transformation, ILIT, undersöker med kvalitativa metoder hur folkbibliotek tar sig an utmaningar i en tid av stora samhälleliga förändringar.

Vad går projektet ut på?
– Folkbibliotek har en lång tradition som förmedlare av information och kunskap och en växande funktion som en central del av den vardagliga samhälleliga infrastrukturen. De är viktiga sociala infrastrukturer, men åtstramningar av olika slag hotar deras roll som mötesplatser. Vi är intresserade av de (in)formella metoder som personal, besökare, beslutsfattare och andra intressenter använder för att tillhandahålla, utföra, underhålla, skydda och omskapa bibliotek som viktiga mötesplatser. Särskilt i samhällen som kämpar med utmaningar som arbetslöshet, segregation och diskriminering. ILIT har som mål att undersöka och stärka hur bibliotek kan vara sociala infrastrukturer och därmed bidra till social hållbarhet.

Målet är övergripande att undersöka hur bibliotekens roll kan stärkas. Varför är det viktigt?
– Vi ser bibliotek som ständigt i utveckling och att denna transformativa kraft är en styrka inte minst i snabbt föränderliga urbana samhällen. Genom att lära oss mer om hur biblioteken fungerar som en viktig social infrastruktur vill vi också bidra med kunskap och metoder för hur den rollen kan utvecklas. Det tror vi är viktigt för att bibliotek har möjlighet att bidra till ett mer inkluderande och socialt hållbart samhälle.

I projektet samarbetar ni med forskare från Österrike och Nederländerna. Vad hoppas ni få ut av samarbetet?
– Det stämmer att vi är en del av ett internationellt projekt inom det Europeiska ENUTC Cofund-programmet, den svenska delen finansieras av Energimyndigheten. Projektet leds av forskare från universitet i Radboud i Nederländerna och förutom oss från Lunds universitet i Sverige medverkar forskare från universitetet i Wien i Österrike. Vi kommer från flera olika akademiska ämnen och i gruppen har vi även med en social designer.

Tillsammans tar forskarna fram en workshop-metod som kommer att användas under projektets gång för att både studera och främja gemenskap och social hållbarhet.

– Genom att arbeta med studien i tre städer i tre länder och med flera vetenskapliga perspektiv är vårt mål att kunna fånga en variation i hur folkbibliotek fungerar i olika nationella kontexter. Vi ser därför en poäng att det är tre västeuropeiska länder som är relativt välmående men där ekonomiska åtstramningar har haft stor påverkan på bibliotekens roll i samhället. Det vill vi gärna veta mer om.

Ni vill rikta in er på “sårbara grupper” som normalt inte redan har en plats på biblioteken. Vilka ingår i dessa grupper, och varför vill ni rikta in er på dem?
– Projektet har tre olika delar med olika fokus, som följer efter varandra. Den ena delen är bibliotekariers sociala roll, där vi kommer följa bibliotekarier i deras arbete. Den andra delen är institutionellt stöd, där vi kommer intervjua beslutsfattare och intressenter. Den tredje delen är lokalt deltagande, där vi kommer göra observationer på biblioteken. Alla tre delarna innehåller workshops. Det är en innovativ deltagande metod, som engagerar bibliotekspersonal, besökare, tjänstepersoner och andra intressenter att både studera och främja gemenskap och social hållbarhet.

I projektet kommer forskarna att vara uppmärksamma på vilka som deltar i biblioteket och vilka som inte gör det och som skulle kunna ha god användning av biblioteket.

– I den senare delen av projektet vill därför rikta oss till intresseorganisationer för grupper som är relevanta för projektet och bjuda in dem. Det kan till exempel intresseorganisationer för ungdomar, äldre, hbtqi, funktionsnedsatta och invandrare, men det vet vi inte ännu utan kommer veta under projektets gång. Biblioteken har en lagstadgad roll att finnas till för alla och att de ska arbeta kompensatoriskt genom att rikta sig till prioriterade grupper. I projektet vill vi rikta in oss på det på ett konkret sätt.

Vad arbetar ni med just nu?
– Vi har precis sänt in vår ansökan om etikprövning. Att skriva en sådan är nödvändigt och viktigt eftersom vi kommer att möta och interagera med människor och att det kan vara känsliga frågor som kommer upp. Den svenska delen kommer genomföras vid Biblioteken i Malmö och våra kollegor kommer göra sina studier i Rotterdam respektive Wien. Det vi arbetar med nu är planering och förberedelser av den första delen av studien som vi hoppas kunna komma igång med i slutet av året. Planeringen gäller dels den svenska delen, men även samordning och samarbete med våra kollegor i Nederländerna och Österrike.

Foto: Johanna Rivano Eckerdal.