Nu får Borås stads förskolor cirka 180 nya bibliotek. I kapprum eller liknande ytor har ett fyrtiotal förskolor öppnat upp sina bibliotek. Vi har pratat med Olof Berge-Kleber, bibliotekschef för Biblioteken i Borås och medlem i Svensk biblioteksförening, samt Karin Engqvist, bibliotekspedagog på Sandareds Bibliotek som köpt in en del av litteraturen till förskolorna.

Varför är det viktigt att ha tillgång till böcker redan på förskolan?
– Vi ser vikten av att lyfta barns tidiga språkutveckling redan i förskolan då studier visar att det gynnar barns fortsatta språk om de läses för regelbundet. Att erbjuda utlån på förskolan gör ju att även de familjer som vanligtvis inte besöker biblioteken får upp ögonen för boklån och läsning. Då jag tidigare arbetade som pedagog på en förskola i Göteborg startade vi ett bibliotek i kapprummet där. Föräldrar berättade då att de tidigare endast läste böcker när det var dags att sova, men efter boklån på förskolan så kom de ofta inte längre än till närmsta parkbänk innan de fick slå sig ner och läsa boken en första gång. Det är ju hit vi vill komma med högläsningen, att det ska få bli en ovärderlig stund i vardagen för både barn och deras vuxna som de helt enkelt inte vill vara utan, säger Engqvist.

Hur har samverkan mellan biblioteket, förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen sett ut?
– Det finns ett gott samarbete sedan lång tid tillbaka, bland annat har förskolan en kulturplan som vi samverkar kring. På de fyra familjecentralerna finns halvtidsbibliotekarietjänster på vardera familjecentral där öppen förskola, bibliotek, barnhälsovård och socialrådgivare samarbetar. I Borås finns även litteraturprofilerade förskolor som behöver uppfylla ett antal kriterier för att få kalla sig det, säger Berge-Kleber.

I projektet har samtliga parter hjälpts åt med finansieringen och både bibliotek och förskola hade statliga medel som vi kunde skjuta in i satsningen.

– Förskolorna har fått anmäla intresse att vara med. Biblioteken har stått för inköp och hjälpt till med katalog- och cirkulationsfrågor samt packat bokpaket till de olika förskolorna. Förskolan står för det praktiska på plats, ordnar med utrymme, har hjälpt till med marknadsföring och ser till att cirkulationen av böcker fungerar på plats. Varje förskola roterar sedan bokpaketen mellan avdelningarna och någon gång per termin hämtar biblioteken tillbaka böckerna och byter ut mot andra böcker. Dels behövs en del nyinköp, men vi kan också hålla beståndet aktuellt genom att byta bokpaket mellan förskolorna, säger Berge-Kleber.

Hur tänker ni kring urvalet av böcker?
– Vi har försökt tänka att det i varje avdelnings bibliotek, á 30 böcker, ska finnas något för alla. Det kan gälla allt ifrån intressen, representation och språkträning till guldkorn som gör att det helt enkelt är svårt att låta bli att ta ner boken från hyllan och låna hem den, svarar Engqvist.

Vilken respons har ni fått från barn och föräldrar? 
– Jag har fått mycket respons både från pedagoger på förskolorna och från föräldrar som kommit till oss för att skaffa lånekort och låna böcker. Föräldrarna berättar att deras barn ofta initierar boklån vid hemgång och de visar oftare hemma att de vill bli lästa för. Detta är något som även pedagoger på förskolorna vittnar om och kontakten mellan dem och biblioteket har även stärkts i samband med detta arbete. Vår förhoppning om att minibiblioteken ska leda till att allt fler familjer hittar till biblioteken har redan visat sig stämma då de har sökt sig till oss för det bredare utbudet, berättar Engqvist.

– En fördel ur ett slags biblioteksmarknadsföringsperspektiv är att många som sitter på olika positioner även är föräldrar, jag har till exempel fått väldigt positiva reaktioner från personal i andra förvaltningar och även från vår egen nämndordförande (ny sedan valet), som har upptäckt kapprumsbiblioteken i sina föräldraroller, svarar Berge-Kleber.

Foto: t.v. Olof Berge-Kleber. t.h. Karin Engqvist. Fotograf: Lovisa Engqvist.