Folkbiblioteken i Lund har skapat en egen utbildning med hbtq+-perspektiv som finns tillgänglig via Digiteket. Förhoppningen är att inspirera andra bibliotek och skapa en mer integrering av hbtq+-perspektivet i bibliotekens arbete.
Det var när den andra hbtq+-certifieringen av RFSL skulle gå ut som Folkbiblioteken i Lund kände att de ville gå vidare och fördjupa arbetet med hbtq+frågorna. Då hade de arbetat med hbtq+ sedan 2016 och blivit certifierade av RFSL i två omgångar.
– Vi ville tänka långsiktigt och göra frågan mer till vår, i stället för något som bygger på insatser från andra. I stället för den separata handlingsplan som en certifiering kräver ville vi se till att hbtq+-perspektivet syns i alla våra styrdokument. Vi vill göra det ännu tydligare att det här inte är något valbart. En certifiering är en kostnad. Genom att se till att ha strategier och strukturer på hemmaplan ökar vi chansen till långsiktighet, säger Eleonor Pavlov, bibliotekarie på Folkbiblioteken i Lund och medlem i Svensk biblioteksförening.
Genom utbildningen vill hbtq+-gruppen på biblioteken skapa dels ett utbildningsmaterial till deras egen organisation, dels dela med sig av sina erfarenheter och kunskap. Gruppen har fått projektmedel från Region Skåne och en del i projektet är att starta upp ett regionalt nätverk som kan stötta och inspirera varandra. Under projektets gång har gruppen arrangerat bland annat ett utbildningstillfälle samt panelsamtal om transfrågor. Den 18 mars hålls ett webbinarium i samband med den nysläppta utbildningen.
En utbildning för såväl noviser som erfarna
Utbildningen riktar sig främst till bibliotekspersonal och är utformad så att både enskilda personer och grupper kan dra nytta av den. Tanken är att utbildningen ska kunna användas både av personer som inte tidigare har arbetat med frågorna, som vill ha en lättillgänglig introduktion, men också för de som arbetat med frågorna tidigare men som vill fräscha upp sina kunskaper om ämnet.
– Hos oss kommer vi framför allt att använda den som ett obligatoriskt moment i introduktionen av nyanställda. Utbildningen kan ses som ett komplement till guiden som Svensk biblioteksförenings expertnätverk för bibliotekens arbete med hbtq+ tog fram, där guiden fokuserar mer på det praktiska och utbildningen är just en utbildning, även om de överlappar till viss del, säger Pavlov.
Utbildningen har fokus på varför hbtq+ är viktigt och varför biblioteken inte bara bör, utan ska, arbeta inkluderande. Utbildningsmaterialet innehåller både text, kortare filmer och material som är fritt att använda av andra. Utbildningen innehåller dessutom en kort historisk överblick och introduktion till olika relevanta begrepp, samt information om normer och minoritetsstress.
– Framåt är tanken att använda de delar av utbildningen som inte är biblioteksspecifika och tillsammans med andra verksamheter i Lunds kommun arbeta fram ett utbildningsmaterial som kan användas mer brett. Sedan är ju huvudsyftet att ge andra, framför allt personer inom bibliotekssektorn, möjlighet till en grundläggande kunskap om hbtq+, varför det är viktigt att arbeta med det och hur ett sådant arbete kan se ut, säger Pavlov.
”Det kändes viktigt att vara väl förberedda”
Att Folkbiblioteken i Lund valde att avsluta certifieringen planerades under nästintill ett år. Hbtq+-gruppen diskuterade flera gånger med ledningen och informerade kollegor om processen.
– Det var viktigt för oss att vara tydliga med att det här var ett aktivt val, det var aldrig en besparingsfråga eller något som vi tvingades till på grund av påtryckningar från ledningen. Det var vi i hbtq+-gruppen som var drivande i arbetet. Vi hade också ett nära samarbete med vår kommunikatör som hjälpte oss med en kommunikationsplan och att informera utåt. Vi informerade inte besökare, utan publikt handlade det om att plocka bort certifieringsloggan och certifikaten, berättar Pavlov.
Loggan ersattes med ett grafiskt element i regnbågsfärger och certifikatet ersattes med ett liknande diplom med en text som förklarar grundstenarna bibliotekets arbete. Gruppen passade även på att skapa en ny informationsfolder och uppdatera den FAQ (”frequently asked questions”) – dokument med vanliga frågor – som personalen kunde använda. Både nämnd och förvaltning informerades även om förändringen.
– Det kändes viktigt att vara väl förberedda eftersom vi ville vara tydliga med att det inte handlade om att vi skulle sluta arbeta med hbtq+, utan att det tvärtom handlade om att skruva upp arbetet. Att vi redan innan certifieringsavslutet hade fått klart från Region Skåne att vi skulle få projektmedel var så klart en fördel eftersom det var ett bevis på att det inte handlade om tomma ord, säger Pavlov.
Hur anser du att behovet ser ut idag på biblioteken för att utbilda sig inom hbtq+-frågor?
– Många arbetar redan med frågan, det är stor skillnad från hur det var för tio år sen. Men det är väldigt olika vilka resurser som finns, vilket påverkar möjligheterna. Vi hoppas att utbildningen ska ge fler möjlighet att hitta sätt att arbeta mer strukturerat och verksamhetsintegrerat.
Bild: Karin Morwing, Queenie Van, Emma Karlsson, Eleonor Pavlov, Hanna Zander. Foto: Kent Björnsson.