Under två dagar i maj samlar vi sektorn för att lyssna, samtala och utbyta idéer. Det blir föreläsningar, interaktiva övningar och nätverkande. Du kan välja att delta på plats på Lilla Cirkus i Stockholm, eller virtuellt via konferensplattformen. Linda Zachrison modererar konferensen.
Med reservation för ändringar. Programmet uppdateras löpande.
Vi bjuder på något gott att dricka och enklare tilltugg.
Ange i din anmälan om du vill delta i minglet. Antalet platser är begränsat.
Plats: Scenkonstmuseet
Biblioteksdagarna inleds med sång och musik! GetUp Soul Choir gästar oss live på scenen och sätter stämningen redan från start!
Inledningstalare på årets Biblioteksdagar är Jan Scherman, publicist och diversearbetare och en känd svensk mediadebattör. Han kommer att prata om hotet mot yttrandefriheten i dagens samhällsklimat och problemet med att hinna vara källkritisk i en värld där allting går allt fortare.
Inledningen följs av ett panelsamtal mellan Scherman, Johanna Hansson och Karin Grönvall med utgångspunkt i det vi nyss har hört. Konferensens moderator Linda Zachrison leder samtalet och det kommer finnas tillfälle att ställa frågor till panelen.
Under 2022 måste nästan tio procent av landets folkbibliotek bedriva sin verksamhet med mindre resurser än förra året rapporterade Biblioteksbladet nyligen. Svensk biblioteksförening har också i rapporten Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan 2000 visat att folkbibliotekens ekonomi är ansträngd. Vilka konsekvenser får det och hur ser det ut framöver? Hur ser lokalpolitiker på folkbibliotekens ekonomi och hur påverkas de av valet i höst?
Medverkande: Emilia Bjuggren (S), Oppositionsborgarråd och ledamot av Kulturnämnden, Stockholms stad.
Markus Lindgren (MP), Kommunalråd och ordförande i Kulturnämnden, Västerås kommun.
Erik Peurell, expert folkbildning, bibliotek och kulturskola, SKR.
Det är inte jättelänge sedan telefonkatalogen var en källa till information för att kunna ringa, eller skicka post, till myndigheter och bibliotek. Är det bättre idag med mejl, chatt botar och meddelanden på olika plattformar? Hur ser bibliotek på sitt kommunikationsarbete i sociala medier, vad är syftet och hur jobbar man med att nå ut till olika målgrupper? Hur räknas framgång i sociala medier, är det ens viktigt för en offentlig aktör? Vem tänker på användardata och integritetsfrågor? Vi gläntar också på dörren till framtiden.
Medverkande: André Assarsson, chef för myndighetskontakter för Meta i Norden. Helena Gomér, bibliotekschef i Södertälje kommun. Charlotte da Silva, grundare och VD på Salgado, en digital kommunikationsbyrå med rötterna i sociala medier. Brit Stakston är mediestrateg och författare, driver även reportagesajten Blankspot.
Algoritmer som vägleder i och fattar beslut blir allt vanligare. Det automatiska beslutsfattandet förenklar, men i och med att människan är den som programmerar, följer också människans fördomar med in i koden. Samtidigt är artificiell intelligens, maskininlärning och automatiserat beslutsfattande något som vi kommer att se mer av i framtiden. Hur ska vi, som människor och bibliotekarier, förhålla oss till det?
Juristen Holli Sargaent berättar utifrån sin forskning hur algoritmer diskriminerar. Hennes presentation hålls på engelska. Filosofen Karim Jebari gör en framtidsspaning om hur ai påverkar oss och samhället i framtiden.
Det finns många vittnesmål om bristande mångfald inom bibliotekariekåren, men ingen forskning som visar hur det faktiskt ser ut. Sveriges nyaste bibliotekarieutbildning på Södertörns högskola har bland annat som mål att bredda rekryteringen av studenter.
Vad finns det för utmaningar med att vara rasifierad som medarbetare på bibliotek? Vad spelar bristande representation på biblioteksgolvet för roll och vad kan utbildningarna göra för att förändra det?
Medverkande: Pamela Schultz Nybacka, lektor vid samt grundare av och programsamordnare för bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola, samt Barakat Aldammad, mångspråksbibliotekarie vid Lidköpings bibliotek.
Tid att besöka monterutställningen och videoutställningen.
OBS! Anmälan till workshopparna sker i konferensplattformen.
Vi samlas för mingel och middag i Cirkus salong.
Öppen tillgång ska vara norm och inskränkning av öppenheten vara undantag, slog regeringen fast i forskningspropositionen 2016. Det har visat sig vara ett kostsamt projekt för svenska lärosäten. Men öppen tillgång är inte bara en fråga för högskole- och universitetsbibliotek. För att förenkla medborgarforskningen behöver även folk- och skolbibliotek vara med på tåget. Till syvende och sist är frågan – hur mycket öppen vetenskap får vi egentligen för pengarna och vem når den?
Medverkande: Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitet och ordförande för SUHF:s samordningsgrupp för öppen vetenskap, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitet och sammankallande i EOSC referensgrupp, samt Daniel Forsman, stadsbibliotekarie Stockholm.
I utredningen Från Kris till Kraft – Återstart för Kulturen föreslås en satsning på 800 miljoner kronor under en treårsperiod för att få igång en digitalisering av det svenska kulturarvet. Kungliga biblioteket, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet är några av de aktörer som ställer sig bakom förslaget. Hur kan vi säkerställa att det digitaliserade kulturarvet blir tillgängligt för alla – är det ens möjligt? Vad kan vi göra för att lösa problemen med upphovsrätter? Och var ska vi ens börja digitalisera?
Medverkande: Eric Sjöström, moderator, Fredrik Norén, Umeå universitet, Karin Åström Iko, Riksarkivarie, samt John Andersson, Wikimedia Sverige.
Ta en promenad och lyssna på Svensk biblioteksförenings poddavsnitt om e-media på folkbiblioteken.
Hur ser det ut i landet – har folkbiblioteken rätt förutsättningar för att hinna med i den tekniska utvecklingen?
I poddavsnittet om e-medier på folkbiblioteken redogörs för vad som hänt sedan början av 2010-talet och vilka problem man träffat på.
Bibliotekariens roll i läsfrämjande är central. Det gäller på såväl skolbibliotek som folkbibliotek. Politiskt har frågan om en mer läskunnig befolkning varit central de senaste åren. Ändå saknar hälften av Sveriges elever en fackutbildad bibliotekarie. Folkbiblioteken har gjort stora satsningar för att möta de små barnen och stötta deras språkutveckling genom kontakt med föräldrar och pedagoger. Men de har inte alltid de resurser som krävs. Hur ser man på nationell nivå på den här frågan?
I seminariet träffar vi först Kajsa Ravin, ordförande i det nyligen inrättade Läsrådet. Hur ser man inom Läsrådet på bibliotekariernas roll? Vad planerar Läsrådet att verka för framöver?
I den efterföljande debatten diskuterar några av riksdagspartiernas kulturpolitiska talespersoner om läsning, läsfrämjande och bibliotekens roll.
Medverkande: Lawen Redar (S), Kristina Axén Olin (M), Christer Nylander (L) och Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.
Den digitala utvecklingen ändrar konsumtionsmönster, förflyttar maktförhållanden och hela producentledet från författare till låntagare av litteratur i olika former ser annorlunda ut nu än 2010. Hur ser vi fördelar med detta och vad kan vi gemensamt göra för att stärka litteraturens roll i Sverige och biblioteksbesökarens möjlighet att låna?
I Norge arbetar man med en boklag som ska stötta bibliotekens inköp av medier, men räcker pengarna? Norsk biblioteksförenings ordförande Vidar Lund inleder ett samtal kring vilka verktyg som används i Norge och därefter fortsätter Grethe Rotböll från Sveriges Författarförbund, Mikaela Zabrodsky vd på Förläggareföreningen och Anders Söderbäck från Digitala bibliotek i Stockholm med en spaning och diskussion om hur det kan se ut framåt i Sverige.
Vi avslutar konferensen med Geoffrey Roberts som är professor emeritus i historia vid University College Cork och medlem av Royal Irish Academy. Han intervjuas av Linda Zachrison om sin senaste bok Stalin’s Library: A Dictator and His Books (Yale University Press 2022), ännu ej översatt till svenska.
Samtalet hålls på engelska.
Konferensen avslutas ca 16.00.