Fakta om bibliotek

Det finns många typer av bibliotek i Sverige, med sinsemellan olika uppdrag, målgrupper och förutsättningar. Förmedlingen av kunskap är dock något som förenar de alla. Här presenterar vi kortfattad information om bibliotekslagen, det svenska biblioteksväsendet, och olika bibliotekstyper.

Söker du information om föreningens påverkansarbete och ståndpunkter? Besök sidan Opinion, länk öppnas i nytt fönster.
Är du journalist? Besök vårt pressrum, länk öppnas i nytt fönster.

De svenska biblioteken

Ett uttryck som ofta används är ”det allmänna biblioteksväsendet”, vilket syftar på all offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Detta innefattar bibliotek med kommunal, regional och statlig finansiering. Dessa utgör majoriteten av bibliotek i Sverige, och det finns idag ingen samlad statistik för de bibliotek som är privat finansierade.

De sju bibliotekstyper vi beskriver på den här sidan ska ses som en övergripande, men inte fullständig, indelning av Sveriges samtliga bibliotek. Exempelvis saknas folkhögskolornas bibliotek, då de sinsemellan har olika finansiering och driftsform. Musee- och arkivbibliotek räknas också ibland som egna kategorier, men de flesta kan anses ingå i kategorin specialbibliotek.

Bibliotekslagen

Sveriges nuvarande bibliotekslag (2013:801) trädde i kraft 1 januari 2014, och sätter ramarna för verksamheten vid landets offentligt finansierade bibliotek.
I lagen står att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Lagen knyter på så sätt an till hur bibliotekens grundläggande uppdrag uttrycks i internationella sammanhang, till exempel i IFLA:s och Unesco:s olika biblioteksmanifest.

Svensk biblioteksförening och Svenska Unescorådet har publicerat biblioteksmanifesten i svensk översättning:
Bibliotekens internationella manifest, länk öppnas i nytt fönster.

För det demokratiska samhället

Prioriterade målgrupper

 

Enligt lagen ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Det sistnämnda innebär bland annat att biblioteken ska erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, samt lättläst svenska.

En mer detaljerad beskrivning av
bibliotekslagen finns i vår rapport:

Rapport: För det demokratiska samhällets utveckling, länk öppnas i nytt fönster.

Kista Bibliotek

Folkbibliotek

Folkbiblioteken är Sveriges mest spridda kulturinstitution, med 62 miljoner fysiska besök på nästan 1100 filialer enligt Kungliga bibliotekets statistik för 2019. Utöver fysiska och digitala böcker erbjuder folkbiblioteken idag ett stort antal andra medier och tjänster, och en bred programverksamhet. De är också ofta en viktig mötesplats i lokalsamhället. I många kommuner finns även mobila bibliotek (83 bokbussar och ett hundratal bokbilar/lådcyklar enligt Kungliga bibliotekets statistik för 2019) som kommer nära användarna i exempelvis glesbygd.

Huvudman för folkbiblioteken är oftast kommunen, men idag drivs också ett litet antal folkbibliotek av företag, föreningar eller stiftelser. Oavsett driftsform lyder folkbiblioteken alltid under bibliotekslagen.

Folkbibliotekens uppdrag

Folkbibliotek ska enligt lagen finnas i alla kommuner, vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. De ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur, och ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning.
Folkbiblioteken ska också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för bland annat kunskapsinhämtning och lärande.

2018 lät vi undersökningsföretaget Novus göra en attitydundersökning kring folkbiblioteken:
Undersökning: Användarnas åsikter om folkbibliotek, länk öppnas i nytt fönster.

Kungliga bibliotekets information och statistik:
Om folkbibliotek på Kungliga bibliotekets webbplats, länk öppnas i nytt fönster.

Regional biblioteksverksamhet

Alla landsting/regioner ska bedriva regional biblioteksverksamhet med uppdrag att främja samverkan, verksamhetsutveckling och kvalitet hos länets folkbibliotek. I bibliotekslagen står att också skolbiblioteken ska ingå i arbetet när det är lämpligt. Det är landstinget/regionen som har huvudansvar för verksamheten, som också får bidrag från staten.

Tidigare hade den regionala biblioteksverksamheten som främsta uppdrag att ansvara för den kompletterande medieförsörjningen i länet, det vill säga att förse låntagare med de medier som enskilda folkbiblioteksfilialer inte har i sitt bestånd. Detta är i många län fortfarande en del av uppdraget, men huvudansvaret för detta ligger idag på Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå.

KTH

Salem bibliotek

Medicinska bibliotek/sjukhusbibliotek

Huvuduppdragen för medicinska bibliotek/sjukhusbibliotek är att förse vårdpersonal och studenter med relevant medicinsk forskning, och att erbjuda medier till patienter och anhöriga på sjukhuset. Vissa sjukhus har också speciella bibliotek för barn. Huvudman är oftast landstinget/regionen.

De medicinska biblioteken/sjukhusbiblioteken är idag en naturlig del i den kliniska vården, och bidrar till att vården kan bedrivas med bästa tillgängliga kunskap, förankrad i vetenskapen. Medicinska bibliotekarier har i uppdrag att stödja och utbilda vårdpersonal i informationssökning, och att ta fram underlag för vårdriktlinjer och forskning.

Skolbibliotek

Alla Sveriges skolelever ska enligt lag ha tillgång till ett skolbibliotek. Skolbiblioteket ska användas i utbildningen och vara ett pedagogiskt stöd i elevernas lärande och utveckling.

Verksamheten styrs av både skollagen och bibliotekslagen. Huvudman för skolbiblioteket är densamma som för skolan, vilket i det svenska skolsystemet kan innebära kommun, landsting, stat eller enskild huvudman.

Skolbiblioteket i läroplanerna

Från 1 juli 2018 gäller nya läroplaner för grund- och gymnasieskolan, där rektorns ansvar för skolbibliotekens verksamhet har förtydligats. I läroplanerna står bland annat också att skolbibliotekens verksamhet ska användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Forskning visar att detta, bland annat, kräver utbildade skolbibliotekarier och väsentlig samverkan mellan bibliotekarien och ämneslärarna.
Det finns dock inga lagkrav på att det ska finnas en skolbibliotekarie, och inte heller någon reglering av vem som kan arbeta i skolbiblioteket. Idag har drygt hälften av eleverna i Sverige tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

ArkDes

Specialbibliotek

Ett specialbibliotek tillhandahåller specialiserad information inom ett specifikt ämne, riktad till en särskild målgrupp. Dessa bibliotek finns vid bland annat statliga myndigheter, stiftelser, institut, museer och arkiv, och riktar sig främst till anställda, forskare och studenter. Exempel på specialbibliotek i Sverige är Patent- och registreringsverkets bibliotek, Riksdagsbiblioteket och Nordiska museets bibliotek.

 

Specialbiblioteken är sinsemellan olika, men grunden i verksamheten är ofta ansvar för informationsförsörjning till moderorganisationens anställda. Många specialbibliotek har också unika samlingar, som till exempel de tusentals svenska originalmanuskript som finns på Svenska filminstitutets bibliotek. På många specialbibliotek har man också ett utpekat ansvar att samla och bevara alla medier inom bibliotekets ämnesområde.
Ibland samlas specialbiblioteken tillsammans med universitets- och högskolebiblioteken under namnet ”forskningsbibliotek”. Men många specialbibliotek är också öppna för allmänheten vid vissa tider.

 

Vi har i två rapporter granskat den vetenskapliga informationsförsörjningen inom special- och myndighetsbiblioteken (länkar öppnas i nya fönster):

Universitets- och högskolebibliotek

Biblioteken vid landets universitet och högskolor ansvarar för att studenter, lärare och forskare har tillgång till granskad vetenskaplig information på olika sätt. Biblioteken har idag ett stort utbud av digitala publikationer, samtidigt som de fortfarande har stora fysiska samlingar.
Biblioteken utbildar också studenter inom informationssökning och källkritik, och stödjer forskare i deras arbete och publiceringar. Tillsammans med specialbiblioteken samlas dessa bibliotek ibland under namnet ”forskningsbibliotek”.
Enligt bibliotekslagen ska det finnas bibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen, vilket innebär de statliga ägda skolorna. Ett antal lärosäten i Sverige drivs av andra aktörer, till exempel Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. Men även dessa lyder under bibliotekslagen, då de till stor del finansieras av offentliga medel.

 

KTH

Fängelsebibliotek

De svenska fängelse- och häktesbiblioteken drivs av Kriminalvården. Det finns inget lagkrav på att erbjuda en biblioteksverksamhet, och det är upp till varje enskild anstalt att själv bestämma om den.

De flesta fängelser/häkten bedriver biblioteksverksamhet i någon form, men variationen är stor mellan olika institutioner. Några anstalter har egen bibliotekslokal och anställda bibliotekarier, andra har avtal med ett kommunbibliotek som sköter verksamheten. Vid ytterligare några hanteras biblioteksservicen av kriminalvårdare.

Sök information om bibliotek på Kriminalvårdens webbplats, länk öppnas i nytt fönster.