Under 2018 fick jag förmånen att vara projektledare för en granskning om skolbibliotek. Det var ett mycket spännande uppdrag eftersom vi vet att det är viktigt att använda skolbiblioteken som en pedagogisk resurs. Detta för att skolbiblioteken dels kan bidra till att stärka elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen och dels till att stärka elevernas kompetens att kunna vara aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Skolbiblioteket kan vara en viktig resurs för undervisningen i många ämnen. I svensk skola finns behov av att utveckla undervisningen bland annat för att stärka elevers läsfärdigheter och överbrygga skillnader i läskompetenser. Eleverna behöver få kunskap och verktyg för att kunna navigera i dagens digitala värld.

Forskning visar att skolbiblioteket kan utgöra en betydelsefull pedagogisk resurs som bidrar till elevers lärande. Några förutsättningar är särskilt viktiga för att skolbiblioteket ska kunna bidra till att utveckla exempelvis elevernas språkutveckling, läsförmåga och informationskompetens. Dessa är att det finns tillgång till skolbibliotekarie, att samverkan sker mellan skolbibliotekarie och lärare, samt att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen. Mot den bakgrunden är det bekymrande att skolbibliotekens möjligheter inte tas tillvara på alla skolor.

Forskning visar att skolbiblioteket kan utgöra en betydelsefull pedagogisk resurs som bidrar till elevers lärande.

I juni 2018 genomförde vi en granskning av skolbiblioteken som en pedagogisk resurs. Av de 20 skolor som ingått i granskningen kunde vi identifiera utvecklingsområden på 19 skolor. Granskningsrapporten visade att de skolbibliotek vi granskat sällan fullt ut är en integrerad del i den pedagogiska verksamheten i skolan.

Vi kunde också se att skolbiblioteken mest används i ämnena svenska och svenska som andraspråk, trots att de skulle kunna stödja undervisningen i många andra ämnen, till exempel samhällskunskap och musik. Problem finns även med att elever med annat modersmål än svenska inte får tillgång till relevant litteratur.

Granskningen lyfte också att flera skolbibliotek inte tillräckligt stärker elevernas medie- och informationskunnighet (MIK) samt förmåga att vara källkritiska. Det finns en osäkerhet på skolorna om hur skolbibliotekets arbete med att stärka elevernas digitala kompetens ska genomföras.

Det behövs relevanta digitala och fysiska resurser samt att skolbibliotekets lokal är ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov. Många rektorer har fokus på just bibliotekets lokaler och fysiska tillgänglighet. Det är viktigt, men rektorerna behöver också ta ansvar för att biblioteket används som en pedagogisk resurs. Inte minst behöver rektor skapa strukturer för samverkan mellan bibliotekarier och lärare.  De behöver också se till att skolbiblioteken är en del i skolornas systematiska kvalitetsarbete för att försäkra sig om att kvaliteten på skolbibliotekens verksamhet synliggörs och vid behov förbättras.

Enligt vår bedömning finns det flera signaler som visar att skolbibliotek inte används som en pedagogisk resurs eller integreras i skolans undervisning i alla ämnen.

Värdegrunds- och jämställdhetsarbete har många gånger en nedtonad roll i skolbibliotekens verksamhet. Till exempel hjälper skolbiblioteken sällan elever att välja litteratur utanför könsstereotypa föreställningar om vad som passar pojkar respektive flickor.

Enligt vår bedömning finns det flera signaler som visar att skolbibliotek inte används som en pedagogisk resurs eller integreras i skolans undervisning i alla ämnen. Därmed finns risk för att elever inte får tillräcklig tillgång till texter, litteratur och databaser som är anpassade till deras behov och som skulle kunna bidra till deras lärande.

Skolbiblioteket har alltså en viktig pedagogisk uppgift i att stödja och bidra till elevers lärande och utveckling i övrigt. Läs- och skrivkunnighet, källkritisk och digital kompetens är viktiga förmågor i en allt mer digitaliserad omvärld och för att fostra aktiva samhällsmedborgare som värnar om det demokratiska samhället.

Avslutningsvis vill jag säga att jag hoppas att alla skolledare inser vikten av att skolbibliotekets verksamhet verkligen blir en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet. Jag hoppas också att vår granskning kan bidra till att rektorerna tillsammans med elever och personal på skolorna utvecklar verksamheten.

Anna Wide,
Undervisningsråd och projektledare för Skolinspektionens granskning om skolbibliotek.

Foto: Skolinspektionen